Tid
Är Dyrbar!
Tänk vad tiden går. Åter till tiden som ibland rusar samtidigt som det känns som att den står stilla stundvis. Luften går ur dig. För att du sedan ska fyllas på med ny. Nya stunder kommer och gamla blir minnen. Saker försvinner och du får nytt. Gammalt blir äldre. Annat stannar och åldras inte. Tankar kommer, bearbetas, försvinner, består och kommer åter ibland. Bara Du som kan ta kontrollen och ibland kan man inte. Livet är det ja. Kallas livet tror jag.
"When i give you My time. I'm giving you a portion Of My life. So dont waste it"
Heartforfitness
Ännu en Dag. Mitt i veckan snart. Redan. Ett morgon styrkepass. Sen har jag haft fullt upp med att knåpa och fixa till mitt pass. Finslipet. Pillemojsat hemmavid och ni vet. Prata med blommorna. Körde ner och körde igenom passet. Känns bra. Känner mig taggad. Mer energi kom kom kom. Du är så välkommen.
Kvällen har gett mig ännu mer Fin energi. Triss i Pojkar och fyrtal i Tokar.
Familjen tok
För våra filmer, skönsång, skämt och en liten skräckis finns jag på instagram som: selunaseluna
Vilken fin dag vi haft! Vilken dag vi fick. Jag och mina små. Vi har bara gjort det VI velat hela dagen. En brakmysfrukost och sedan tv och tecknat. Så ska en helgmorgon vara. Sedan har vi roat oss med lite förändringar i hemmet och trots att vi höll på i timmar är vi ännu inte "klara". Vi behöver förändring. Tagit viktiga beslut, tillsammans idag. Det vi gjort idag blev riktigt fint. Sedan pös vi till Maxi och barnen hittade filmer liksom mor i huset. Gott till kvällen. Pizzan blev totaldissad men pojkarna är söta. Ted sade samma som jag till honom igår:
-Mamma, man kan inte vara bra på allt...
Word My boy! Vi har skrattar liksom igår. Spelat in klipp efter klipp och skrattat ännu mer. Kan hända att det är för att på en vecka har det hänt mycket med min röst. Mer och mer kommer tillbaka och jag har ännu mer svårare än innan att vara tyst. Nej, omöjligt att förstå om man alltid har haft det någon annan saknar. Gäller allt. Vi såg en film som jag längtat efter att se: Malificent. Åh maj gad så bra. En riktig "Johanna film". Vingar, saga, älvor och trolleri. Nöjda barn somnar gott.
En betydligt bättre dag än den för exakt ett år sedan.
Så mycket bättre
Idag! Hurra! En betydligt piggare Johanna. En starkare mamma.
Vilken fin dag vi haft! Tända ljus på morgonen och ropa på killarna: FRUKOST!
Det är något av det bästa jag vet. Att duka fram och göra det extra mysigt. Att sen få kalla på två pojkar som leker på rummet. Den ena kvar i sängen och myser....Mamma uppe först!
Avnjuta frukosten i lugn och ro med nybryggt kaffe för att sedan förflytta sig till soffan och Nyhetsmorgon en stund. Packa väskan och sedan off and away.
Mot gymmet. Skulle blivit vilodag men Fyllardag och extra energi vilket märkts väl hela dagen. Tycker om att träna då. Full med kalaspuffar och yoghurt med honungssmak. Ha ha! Vilken energi, nya övningar med Linda. Härligt! Knäckte en proteinshake från Bodyscience efter duschen. Kidsen leker fint i lekrum.
Dricker alltid protein från MMSPORTS! Min favorit: Double Rich Chocolate!
Sen vidare mot Helmysdag med våra Vinnö Vänner. Kära Monica & Amira. Diesel som han växt. Min lurviga vän. Barnen hade saknat varandra. Och mammorna! Åh! Pappa Pizzabagare kom och gjorde pizza som ingen annan kan. Matkoma deluxe. Barnen gick ut och lekte. NU fick mammorna....vännerna tid att prata om allt vi hade att prata ikapp. Vad jag tycker om dig. Vilka töser jag har! Lyckligt lottad!
Kaffe och tjöt.
Väl hemma strax innan bingo. Nötter fram och minsann idag fick jag Bingo. Fan att jag inte gav Ted "rätt lott"....suck. Allt för en morgondag klart och mätt & trett kommer jag somna gott.
Idag publicerade jag på både på FB och instagram: selunaseluna
en glad nyhet.
Min röst knäcktes tillbaka bara så POFF i fredags. Jag och Lias var på väg till leksaksaffären. Jag skulle väsa fram men det var som en sten lossnade. Jag fick lite röst. Den blev mindre igen....lördagen sådär. Men idag:
"The whiskey voice is back"
Ni vet att man brukar avsky (jag iallafall) att höra sig själv? Jag är inte en av dom längre. Det man inte haft det uppskattar man vill jag lova. Jag avskyr inte längre. Jag vill inte sluta bräka bröla hesa fram ord nu. Ja, jag sjöng i duschen innan...
Nästan gränsfall
Idag blev det tufft. Nästan gränsfall för vad jag orkade med. Det var på vippen att jag bara: nej. Nej nej nej.
Vi fick en skön sovmorgon. En välbehövd sovmorgon. Hela dagen framför våra fötter. Hur vaknar jag då? Yr yr yr och illamående. "Inte idag med" var min första tanke. Snälla inte idag. Vi äter frukost i soffan idag..
Sen var min plan att städa men tog tid att bara komma på fötter. Mellan dammsugningen (kan ju inte skriva mellan sugningarna) fick jag sätta mig...lägga mig på golvet. Vissa gånger snabbt ner för annars hade jag nog svimmat på riktigt. Ett obehag i kroppen som jag inte kan förklara. Här satt jag med två pojkar. Det svider i mitt hjärta att dom fick se. Samtidigt som det är så det ÄR. Ted har hela dagen varit så fin och förstående. En av gångerna jag låg på golvet. Svetten rann av mig, ja den rann. Ted lade sig bredvid mig. Klappade min panna.
- Såja mamma. Såja.
Då kom mina tårar. Ja, dom forsade.
- Förlåt, förlåt. Jag vet inte vad det är med mig Ted. Jag mår så konstigt. Det snurrar och jag kallsvettas och...
Ted klappar på....
- Åh vad du är svettig mamma. Ligg här en stund.
Där låg jag på golvet. För en sekund ville jag inte mer. Hur jävla patetiskt är det inte? All ork bara borta. Det går så sjukt fort. Inte hälften av det jag orkade innan. Kände mig så patetiskt. Res på dig kvinna. Men det var skönt att ligga på det kalla och nystädade golvet. Bara ligga. Bara så. Jag tänkte (tänk att jag ens skriver detta) att det var tur att ingen såg mig.
Vila på soffan. Samtidigt som jag och även Ted försökte hantera en väldigt arg Lias idag.
Vi har sedan varit iväg och bowlat med Pappa & Katja idag. Ted tyckte det var så kul! Han kollade in flickor. Såg jag nog. Ganska kul hur väl jag känner honom...ser allt. Men jag valde att vara tyst. Jag såg och fnittrade för mig själv i mitt huvud. Lias rullade klotet några gånger men roligare att vara klotpassare. Idag fick jag in hela 2 strikes. Pappa var dock Kungen på banan helt klart. Fin stund med familjen.
Sen hem och soffläge och kaffe en stunds vila.
Dags att utfodra barnen och även mamman. Jag valde att ha min ätar/fyllarkväll idag. Kanske det hjälper? Mer mat? Lite kick!?
Men det är inte maten. Kan ju utvärdera det nu när jag ligger och det snurrar ändå lik förbannat. Det är dock bättre. Kan vara att det varit intensivt med pojkarna. Kan vara vad som helst och att spekulera gör mig tokig. Jag hoppas att det är mental trötthet. Och inget fysikskt konstigt. "Bara efterdoningar" av strålning vilket nej inte är så "bara" vill jag lova dyrt och heligt. Barnen har somnat på soffan med täcken och kuddar. Filmen rullar och mina ögon med....
Pizza och Chips till Krigare
Oj, veckans 5:e pass avklarades! Jag mår väldigt märkligt men biter ihop. Det snurrar konstant i huvudet, och har gjort några dagar nu. Blodtrycket är lågt, väldigt lågt. Gårdagens pärs sitter i och har bitit sig fast lite. Var yr innan men värre efter igår. Ingen aning om varför? Men....Jag klarade det med Fint sällskap idag. Ny maskin på gymmet testades! Ny kompis vill jag lova!
Sen har vi gått på stan jag och Liten. Han fick handla för sin veckopeng och som hans ögon glittrade. Han kramade om mamma sin. Vi inväntade Storebror från skolan sen fick vi lekbesök. Linda och barnen var här. Mammorna fick tjöta av sig. Jämna plågor och massa att ta igen om allt. Sen gick jag och barnen ner på stan igen. Storebror ville också handla. Jag hade verkligen, seriöst ingen ork alls. Benen som spagetti och huvudet som om någon ruskat om det eller som om det legat i torktumlaren en stund. Vad gör man inte dock?
Sen strosade vi lite. Jag kom på att kylskåpet är tomt. Förutom mina eviga matlådor. Så vi traskade vidare mot mataffären. Barnen valde pizza och chips. Jag greppade en Sprite Zero sen införskaffades annat som behövdes. Väl hemma, äntligen! Pizza i ugn. Kvarg blandas. Soffläge. Inget mer idag iallafall...
Rött och svullet
säger som så många andra....
" Act like a Lady...Train like a Beast"
Eller hur var det nu? Dagen har varit ett helvete. Blev ett sent eftermiddagspass då energin kom tillbaka. Nu är den borta igen. Som Trolleri. Men ack så skönt! Hallå muskler tittut där under....ho ho ho och LÄK LÄK Kvinna. Tanten vill bli mer Ståltant.. igen Nu helst...inget tålamod.
Idag fick jag fin hjälp av Farmor och Farfar. Dom skjutsade Lias och jag gick till tåget. Tänk det gjorde jag 5gg/v för tre veckor sedan. Kan knappt fatta det. Vilken tur att mina biverkningar kom sent. Jag är mer trött nu än i början. Men det är även fakta att så ÄR det.
Väl framme får jag träffa min Överläkare Jacob. Det var ett tag sedan. Det kändes som en lättnad att se honom. Men jobbigt att befinna sig just där. Vi hade mycket att prata om. Under tiden vi satt där så blev jag mer och mer yr i bollen. Hjärtat slog hårt. Kändes som om det skulle hoppa ut ur kroppen. Pulsen hög.
Fick samma info som innan. Det har nu gått 3 veckor imorgon efter avslutad strålbehandling. Utvärdering kommer att göras som planerat efter 8 v. Så jag får snällt vänta 5 veckor till. Vänta vänta Måste vi sade han. Vi pratade om nuläget både fysiskt och psykiskt. Hur omgivningen är och hur tom jag känner mig nu. Viljan att komma tillbaka och omgivningens tro att jag är tillbaka nu. Vilket inte är fallet. Men detta har jag nämnt innan. Det är verkligen så. Man känner sig så obehövd och inte meningsfull alls. Det känns stundvis som om jag är ett spöke som traskar runt. Vill så mycket. Men orken finns inte. Kämpar gör jag. Med det husliga, barnen, familj, vänner och träning. Saknaden efter jobbet och att känna att man gör något som alla andra. Inte bara ströar, slösar och smular bort tid. Även här fick Jacob poängtera (gick djupare med honom om känslor) hur viktigt det är att tillåta sig själv till fundering men även njuta. Koppla av och känna efter. Känslorna är som en karusell. Gråter för inget. För allt och inget. Och var dag tänker jag: Tänk om....och sen en massa olika scenarion.
Han kände och klämde på halsen. Bestämde sig för att vilja titta mer än med "klökpinne". Jaha. Tänkte jag och det snurrade ännu mer i knoppen och pulsen rusade bokstavligt talat.
- Sssskka du ner med den genom MIN näsa?
- Ehhhh ja....
- Ehhhh nej....
- Jo....
- Usch....jag kommer svimma.
- Nej nej andas genom näsan hela tiden.
Jaha, andades och sade det jag skulle. Rör i näsan och NU snurrade det.
- Vill du se?
- NEJ!!!
- Okej det ser rött och svullet ut fortfarande...
Jag avbryter.
- Jag vill inte mer. Nu är det bra! Sen drar jag ut slangen och minns inte mer.
Hoppsan. Vaknar till genomblöt och kallsvettig på britsen. Jacob håller mig i handen.och sitter på kanten.
- Såja Såja är du med mig nu?
- Eh är jag? Ehhhh ja...oj oj förlåt!
Baddas med kallt vatten och ben i högläge. Där får jag ligga. Puls och bltr kontroll och på tok för lågt. Blodvärde bra som tur var. Där får jag ligga och fundera. Vad fasen hände? Gud så pinsamt.
Jacob kommer in...ler och rättar till brillorna.
- Jag är med en "svimmare"....sen ler han igen.
Efter vila får jag gå. Tåg hem och jag mår så konstigt. Det blev vila vila vila sen. Illamående som sökte och yrsel. Jag somnade.
Vaknar till och tänker..." Kan jag gymma?"
Jo, jag provar!
Jag drar ner till gymmet. River av ett rygg & axel pass och spanar in nya maskiner. Sen hem och totalt slut.
Om det var värt det? Ja.
När killarna kommer hem serverar mamma J mat. Mår fortfarande klök. Sen vaknar jag till igen. Vi myser i soffan länge. Dusch och ännu mer mys. Barnen får Kanelbullar och ännu mer kanelbullar. Säger förlåt för att Mamma är så tråkig nu. Förstående kloka pojkar har jag. Sen berättar om våra planer för helgen. Och då skiner dom upp. Jag med. Åh som jag vill vara Rivmamma igen.
Ny dag imorgon
Vilka sommarminnen. Husvagn, sol, bad, flippa burgare, skratt, hav, mys, och ännu mer sol. Minigolf, träning, strandpromenader, havsluft, stek, middag i förtält, picknick på klippor...
Ny dag imorgon. Inatt somnade jag runt 3...4. Sanslöst. Gick inte att sova. Hosta hosta gegga gegga och snora. Nej, höll på att bli knäpp(are). Idag sov jag längre än vad jag brukar. Bara där börjar min dag mindre bra. Sova till 10 är inte riktigt jag. Jag drack kaffet, gick ut en sväng, åt min gröt, köpte kaffe. Satt och stirrade i soffan. Sen blev jag trött på att stirra ut i luften. Gick till gymmet, spinning och sedan styrka. Min Linda kom och idag var jag fåordig. Jag vet inte. Men en riktigt jobbig och tung dag. Med/av många olika anledningar. Hämtat hem mina Små och att få se dom, krama och pussa lyfte upp mig.
När vi låg där i soffan på kvällen...pojkarna byggde ju så dom låg inte. Inte jag heller nu när jag tänker efter. Jag satt i min hörna och drack the. DÅ plingade det på dörren. När jag öppnade trodde jag att jag skulle svimma. Tårarna sprutade. Vem det var....berättar jag imorgon. Nu ska jag knoppa in...
Sleepy
Vår Lazy Sunday har bestått av garderobsrensning, höstpromenad och målning. Pärla och titta på barnprogram. Äta Thaimat från gårdagen (hurra för leftovers denna dag) och snaska på lördagsgottis även en söndag. Jag har gått på kostschemat efter gårdagens Fyllardag. Man är lika glad för det även om det hade suttit fint med en stor skål G L A S S nu. Finns inget skönare för halsen. Åt dock igår. Farmor och Farfar bjöd på en gammal goding: Vienetta.
Ted blev kidnappad och varit på äventyr vilket var bra för honom. Jag är inte den mest effektiva just nu. Lias han har vaktat vidare. Ingen Bingovinst men inväntar Solsidan nu innan jag kryper till kojs. För trött är jag. Två hela dagar med pojkarna har varit mysigt. Men NU är jag trött. Inte mycket vila och gjort så gott jag kunnat för att roa i den mån jag har batterier till. Jag kommer somna POFF ikväll....
Här vaktar jag
You know that feeling you get when you’re standing in a high place… sudden urge to jump?… I don’t have it.
Jag och mina Små Pirater på Höstpromenad i solen ikväll. På väg hem efter en fin dag. Mycket att berätta om denna dagen. Mycket känslor. Det viktigaste är när man ser Små Krigarna skratta och tindra. Då tindrar det i mig. När det slår mig hur kloka små pojkar jag har i mitt liv. Ni vet ett "aha moment" mitt i allt? Hur vi skrattade på vägen hem. Jag och Ted åt tokiga Lias. För den lille killen är tokigt rolig. Han har "vaktat" oss hela dagen med sin pangare. Och vaktade så intensivt så han gick baklänges och snubblade mitt "under Armor".
Barnen har blivit klippta idag. Ännu en dag då jag fått hjälp.
Pappa kom på frukost och Ted fick följa med och handla. Jag städar och Lias vaktar. Blev nog för mycket på en gång bara sådär. Blev (lång historia kort) ont om tid och dålig hårdag sen massa småsaker som fick mig att tillslut koka över. Min Tomomask gick jag ner med i förrådet. Jsg slängde in den med all kraft. Ingen nej INGEN som ser den sidan av mig. Den förtvivlade sidan när allt går sönder inom mig. När jag känner hur all ork försvinner och det krampar i magen av stress och oro.
Lias frågar försiktigt vilken dag det är?
Lördag min Älskling, det är lördag. Jag ska se till att ni får handla gottis sen. Jag lovar. Så mitt i allt finns lugn. Det är barnen som idag fick mig att bli både stressad och lugn. Stressad över press och lugn av kärlek och förståelse.
Väl hemma hos Farmor och Farfar är jag helt slut. Inga batterier kvar. Dom undrar vad jag pysslat med?
Städat....och dom beordrar sängläge en stund. Dom fixar mat med barnen. Jag slumrar. Vi äter och jag slumrar lite till. Vi myser. Ted & Farfar går på godisjakt. Jsg och Farmor har en lång pratstund. Hon berättar, jag lyssnar. Jag frågar och hon berättar mer. Ni vet en sådan "bara vi stund". Så fin stund. Lite fika sen traskar jag och mina mot Thaimat. Ungarna lyriska över dagens middag. En lördag som varit full. En lördag som jag annars skulle klämt in mer på om jag varit piggare. Men inser mina begränsningar lite var dag. Känner av. Nu är jag helt slut. Men full med Kärlek.
What can i Say? Sådan Mor sådana barn.
Selfie
Fredag. Helg. Jag har klarat det. Med hjälp. Inte glömma fin hjälp i veckan. Farmor ovh Farfar har var dag kört och lämnat och hämtat mina små pojkar. Bara för att jag ska kunna ha dom. Det är inte heller det ultimata att köra med pillerillerna i kroppen. Även om det är mindre dos. Två skatter i bilen. Jag har ju dålig erfarenhet av just bilkörning med. Snart ett år sedan olyckan den 18 oktober. Livrädd fortfarande. Speciellt stora vägar och tung trafik. Så jag är så Tacksam över att ha Älskade Farmor och Farfar. Vi ses ju imorgon mina fina! Vi ska på pannkaksfest då hos dom.
Dagen har bestått av veckans 4:e gympass. Jajjamännn! Ett lyft (ha ha ha) för mig. Både för kropp och själ. Blir fort trött men är envis. Lyssnar på kroppen. Tar åt mig.
Frukost, dagens viktigaste mål. Idag alla vid bordet och det händer inte ofta. Men åh så mysigt det är. Hurra för samhörighet vid måltider. Så lite kan förgylla en hel dag.
Bullbak och muffinsbak! J har ännu em gång serverat nybakta bullar till pojkarna och Jag muffins. Är dom värda! Jag har pussat mina två små natti natt. Vi höll på att slockna i soffan alla tre. Men mitt hoooostande som är envist då jag ligger ner började. Jag får väll stå och sova inatt.
Ögon som glittrar
Gör en mamma glad. Så glad.
Det har bakats Pizza och Frukostbullar under kvällen. Lias och Ted tycker om att vara med i köket. Nytta med nöje är Två bra ord. Tänk så mycket man kan göra med mjöl och jäst samt lite vätska. Trolleri!
Fin kväll. Så fin. Det bästa är att se sina små krigare le och må bra. Tror det gör att mamma läker liiiiite mer.
Trodde jag inte
Mina pojkar iväg på sina respektive äventyr. Mammatid och tid att läka. Jag kände direkt att äta gröt och åka direkt till gym inte skulle funka. Samtidigt, vad stressar jag för? Jag tog den längsta promenaden på ett bra tag. Kände hur varm och svettig jag blev. Åh, morgoncardio en höstmorgon. Friskluften gjorde mig piggare. Haft en minst sagt hemsk natt. Tänkte nästan bädda ner mig när barnen åkt. Men valde att gå ut. Hostat hela natten. Minimalt med sömn och hängt med huvudet i toastolen. Grät. Tårarna sprutade. Varför är det hela tiden något? Hade ont i kroppen efter allt hostande. Var arg inatt. Var ledsen så jag blev arg. Panik! Låt mig få sova. Men höll mig från att ta starkare medicin. Som jag vet att jag hade somnat på. Nåja. Väl hemma var jag hungrig. Jag var sugen på EN sak. Ska jag prova? Bollar! DET gick. Utan att fälla tårar. Medicinen (svagare) hade börjat verka i rättan tid och mindre dos. Jag är tokig med bollarna ju och så glad över att alla gick ner. Inte som innan. Det gör ont. Men det går! Tar tid. Men det går. Sen vilade jag. Det var vad kroppen orkade under förmiddagen. Sen fick jag runt lunch ett litet sms....
TACK för pepp min fina Linda! idag kördes bröst! Och lite mer energi idag. Kan det vara vila innan träning som gjorde det? Kan spekulera men struntar i att göra det. Mer kraft idag tackar jag för trots en tuff natt. Vilken känsla att pressa bröst! Vet ni den känslan? Åh, finns det något bättre? NEJ! Mullorna kvar! Strålningssåret läker fint. Det ser ut att gå lite framåt nu. Tänk att få sova en hel natt med. Nu ska tanten inte begära för mycket på en gång. Men hoppas kan man alltid.
Så skönt trött efter ett pass och mat. Mindre kvarg och havregryn och nu äntligen matlådor igen som preppades igår. Kaffe på det. Skål!
Sen en fin kväll med mina Boys. Som i vanlig ordning rusade förbi. Älskade ungar. Guld är NI och jag har mer än gärna lite mer ont bara jag får gosa med Er. Vi har ju klarat en del av veckan nu. Låt mig få vara såhär och inte bli sämre så är jag tacksam. Livrädd för att få en dipp nu. Gör ett Skutt som Lille Skutt i Säng.
Karma
How you treat me is your karma, how i react is mine.
💪 Då provade jag. Igår drog jag ner på medicin. Rejält. Det känns. Varför? För att den är vanebildande, för att jag är trött på att vara "drogad", för att jag vill vara alert och kunna ha mina två små & för att kunna träna. Jag har hellre mer ont i detta läget. För ont. Det gör det. Fy farao. Just idag känner jag vad mer dos har gjort. Men smärtan härdas ut. Jag får pussa på barnen innan skola & förskola. Jag har varit på gymmet och kört ett pass. Även om det var långt ifrån den styrkan och energin jag är van vid. Jag fick göra det! Rent psykiskt känns det bättre. Helt slut efter axelpasset. Gör mer ont att inte kunna ha mina pojkar. Jag väljer annan smärta.
Sen är det maten. Får inte ner alls så mycket som jag skulle fått då illamående förföljer mig. Men tänker Protein fokus, och följer kostschema så gott jag kan. Att jag är envis som en åsna är ingen nyhet. Jag ska tillbaka. Hur det än blir och vad min status kommer bli om 6 v så lägger jag mig inte ner på soffan 24/7 bara för det. Det går fortfarande sakta allt. Snigelfart och tiden är jag inte riktigt med på.
Fick blomsterbud idag igen! Åh av min Fina Nana! En vacker bukett och hela hemmet doftar blomsteraffär!
Ge barnen Kärlek
"Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig själv."
Astrid Lindgren
Vaggvisa. Liten kryper upp hos mamma precis innan mamma somnar. Hade kunnat sitta kvar i timmar med min lille intill mig. Han ger så enormt mycket kärlek. Så liten men ack så full med kärlek att ge som han vill ge. Så lycklig över att mamma kom. Mamma Johanns behöver och kan inte sätta ord på hur lycklig hon var över denna fina stund. Ted kom och gosade och gosade. Bjöd på Kanelbullarna som bakades igår och så glada miner det blev.
Fått blomsterbud idag! Så Fina och doftar ljuvligt. Tack Fine! Det lyste upp! Du lyser upp!
Tog tåg idag för att fira min Far som fyller. Klart jag hälsar på mina små då med! Pappa kom och hämtade en väldigt trött dotter. Åh, jag somnade till på soffan hos Pk. Verkligen knockout. Ingen vila alls idag knappt och det kändes. Kommer vila betydligt mer imorgon. Pappa firades och mysig att få komma hem till dom och träffas en stund. Tiden har rusat iväg under kvällen. Väl hemma så trött och illamående. Sista målet fick bli kvarg och en kopp the i soffan. Solsidan på tv och luftat samt lagt om såret. Vilket kli jag har på hela kroppen. Blir ju tokig. Sen läste jag på biverkningar av Morfin. Jaha, klåda. Brukar inte läsa lappen som kommer med. Det viktiga med medicinering brukar man få veta. Men jag började undra varför jag fnattar och fnattar. Började tänka på Solsidan och väglöss. Ett avsnitt när Mickan och Fredde har besök av sådana. Ha ha! Nu sitter jag och flinar åt mig själv och mitt tokiga huvud. Får väll klia och fnatta vidare. Nu somnar jag säkerligen, förhoppningsvis snart....
Den 12 september
GAMISETA Maddafakkas!
Den 12/9 kom. Sista strålbehandlingen av 34 är gjord. Nu hoppas hoppas jag på rejält med efterstrålningseffekter så att tumören försvinner helt inom 6-8 v. Då nya undersökningar ska göras. För den har inget att göra i min kropp. Sista gången in i Tomo med Freddy Kreuger masken. Och väl ute kändes det som: oj. Ord kan inte beskriva.
Fredagen den 12/9 är över i Lund. I made it! Ingen mer strålning. Bara vila vila vila idag. Har aldrig i hela mitt liv legat så mycket.
Ett jätte tack och massa kramar till Flickorna på Tomo 7 för dessa veckor. För all hjälp, stöttning och kramar. För att ni genuint bryr Er och gör ett fantastiskt jobb från Hjärtat. Hur enormt mycket Ni stöttat mig. Så vi tog en selfie innan sista och kramades om. Dom fick choklad och chokladbollar (ala Hortling recept) och jag berättade för dom hur mycket jag kommer sakna dom. För det kommer jag....så idag dödade vi lite mer cancer med masken på för sista gången. Stor kram till mina Hjältinnor på Tomo!
Nu väntar veckor av vila samt härda ut bieffekter av skiten ( som egentligen inte är en skit utan räddar liv) & ta vara på varje ögonblick.
För: Du lever bara en gång. Glöm inte det.
TRISS i Boys. Det var det finaste du kunde göra för mig Kullis. Komma in med Våra Krigare och få vara med dom. Lyfta Lias till min famn och han snusade på mamma sin. Få gosa, kela, fika, prata, mysa bara vara efter en lång tuff känslomässig dag var detta precis vad jag behövde. Kan inte med ord tacka Dig för detta. Saken är även den att vi gör båda allt för våra Pojkar. För bästa absolut bästa för dom i första hand. Även att vi kunde prata en stund efter allt som hänt och händer är viktigt. Telefon funkar inte så bra nu och skriva inte lika enkelt det heller. Att öga mot öga få prata ut om hur det är nu. Dricka en kopp kaffe och faktiskt umgås är för oss inget konstigt. Att ha Kullis kvar är något jag är tacksam för. Tack För att Du finns Pk
Vill tacka alla som hört av sig! Ni är alla Superfina!
Pappa kom med Sprite Zero och snus till dottta sin och en välbehövt kram som var så underbar!
Farmor och Farfar med en vacker Höstblomma och Goa kramar som alltid. Tårar kom och ännu mer kramar.
Ingen mer strålning iallafall. Det är något vi vet säkert. Nu håller jag tummar för att detta ska räcka för att knäcka tumören. Detta och några veckor med efterstrålningseffekter. Ja!
Utslagen
.... det är inte ofta detta händer. Ted iväg till skolan med taxi och sedan dess legat helt utslagen på soffan. Stundvis lite borta och yr i bollen. Trött tröttare tröttast. Illamående och allmänt inte på topphumör. Dukat upp gottebord till Liten som med jämna mellanrum kommer och pussar på sin mamma, stundvis bygger lego och tittar på Barnkanalen. Idag ska jag och mina två små ta tåget tillsammans ner till Lund och strålningen. Idag ska mina två älskade se vad mamma gör, träffa sköterskor och få en bättre inblick i varför mamma mår som hon gör nu. Blir ett äventyr. I måndags började jag på Morfin Meda och jag kan säga: It knocks me down. Självklart vet jag vad jag gör och klarar av att titta till barnen. Haft pillerna i två dagar nu och vet vad jag klarar av och inte. Men ändå lite oroligt att åka en bra bit med dom själv. Har dock en mycket duktig och klok Ted som hjälper sin mor så duktigt! Vi längtar efter dig Storebror! Dags att resa på baken och sätta igång lite kaffe i hopp om att vakna.
Sundaycosy
Vi 2. Morgon-tv och tända ljus. Välkommen sköna Söndag!
Kaffe mys filmtid Scones i ugnen skämma bort. Kvalitetstid. Vår tid.
Tid med Er
Så kom lördag. Och POFF borta. En ledig dag. Så underbart. Bara mys hela förmiddagen. Jag och mina två små. Det är så underbart att slippa åka iväg på alla måsten. Sen en dag med vänner som lyser upp mina dagar. Massa tid värdefull tid. Ett fint pass och kvällsmat tillsammans sen. Vad kan vara bättre?
Oogies
My new BFF Johannas räddare. En diet/Deffares dröm är denna.
OOGIES krydda! Äntligen finns den här! Yum yum! Mer smaker ska komma in. Minsann! Tog oskulden på den idag till min äggvita. För ärligt äggvita som det är smakar dammtuss . Men bara fantasin sätter gränser. Kanske popcorn på Fyllardag kan vara nåt? Ska hon? Vi får se. För DET var längesedan. Poppisar är mums mums ju! En J glad för en krydda....hallå? Men det är det lilla som gör det!
Dagen har varit full. Lite för full kanske men ger mig bra sömn inatt för att inte behöva ta insomningstabletter. Nej, inte plockat ut dom. Envis dam detta. En tidig morgon med kids. Men idag gick vi hand i hand ner och vinkade av Ted till skoltaxin. DET kändes bra! Kanske lite för andra men mycket för mig. Lias fick vinka av sin bror med. Sen satte vi oss i bilen och körde åt samma håll. Vad gör man inte för att dom ska få gå kvar i samma skola, samma förskola. Jag har haft baken full sen. Förnya månadskort, tåg, strålning, kurator, styrkepass, pw, städning, matlagning, tvätt, avbokat ett möte (tyvärr...men men), storhandlat och det mesta innan mina små kom hem. Idag fick jag hjälp av Farmor och Farfar med körning. Jag tror jag hade klappat ihop annars. Seriöst. Jag sätter kraven själv jag vet. Men NU är det helg. Jag håller kvar krav sålänge jag kan så vanligt som det går. Vet att det kan vända på en femöring. Fick det bekräftat och tillsatt till mig idag igen. Så jag tar vara på det jag orkar nu. Men NU är det HELG med mina små. Äntligen!
Idag fick jag paniksug efter gymmet. BOLLAR, havregryn! Åhhhh! Och efter en snabb koll med Chefen så gick det bra. Bollar och kaffe efter styrka. Mums!
Har Bodyscience protein i. Efter smak. Behövs inte mycket. Precis som man själv känner...tycker.
