How you treat me is your karma, how i react is mine. 

💪 Då provade jag. Igår drog jag ner på medicin. Rejält. Det känns. Varför? För att den är vanebildande, för att jag är trött på att vara "drogad", för att jag vill vara alert och kunna ha mina två små & för att kunna träna. Jag har hellre mer ont i detta läget. För ont. Det gör det. Fy farao. Just idag känner jag vad mer dos har gjort. Men smärtan härdas ut. Jag får pussa på barnen innan skola & förskola. Jag har varit på gymmet och kört ett pass. Även om det var långt ifrån den styrkan och energin jag är van vid. Jag fick göra det! Rent psykiskt känns det bättre. Helt slut efter axelpasset. Gör mer ont att inte kunna ha mina pojkar. Jag väljer annan smärta. 

Sen är det maten. Får inte ner alls så mycket som jag skulle fått då illamående förföljer mig. Men tänker Protein fokus, och följer kostschema så gott jag kan. Att jag är envis som en åsna är ingen nyhet. Jag ska tillbaka. Hur det än blir och vad min status kommer bli om 6 v så lägger jag mig inte ner på soffan 24/7 bara för det. Det går fortfarande sakta allt. Snigelfart och tiden är jag inte riktigt med på. 

Fick blomsterbud idag igen! Åh av min Fina Nana! En vacker bukett och hela hemmet doftar blomsteraffär!