One Two Three
There are three things I do when my life falls apart
Number one I cry my eyes out and dry up my heart
Not until I do this will my new life start
So that’s the first thing that I do when my life falls apart.
Oh, the second thing I do is I close both of my eyes
And say my thank-yous to each and every moment of my life.
I go where I know the love is and let it fill me up inside
Gathering new strength from sorrow,
I’m glad to be alive.
Things are looking up
I know above the clouds the sun is shining
Things are looking up
Love is still the answer I'm relying
On
Three little things
Things are looking up
The third thing that I do now when my world caves in,
is I pause, I take a breath, and bow and I let that chapter end.
I design my future bright not by where my life has been.
And I try, try, try, try, try again.
Yes I try, try, try, try, try again.
Things are looking up
I know beyond the dark the sun is rising
Things are looking up
And I know above the clouds the sun is shining
Things are looking
Love is still the answer I'm relying
On
Three little things
Three little things
Då var det helg. Återigen går tiden men det känns som om jag står ganska stilla. Även om jag vet att så är inte fallet. Jag var uppe i ottan, tände ljus och avnjöt kaffet med J. Sovit så underbart gott inatt. Tänk vad sömn kan göra. Vaknade med energi men smärta. Tar morfin och smärta försvinner men jag blir geggig. Ja Pappa Johanna/Pip/Murphy kärt barn har många namn blir geggig som i halsen. Men jag sov iallafall. Vilat under förmiddagen och plöjt färdigt Solsidan. Sen bakade jag minsann två äppelkakor. En att ge bort ikväll och en till mig & Herrn som vi kan ha imorgon då det ska fyllas. Klart att Herrn redan tjuvsmakat. Sedan kände jag för lite frisk luft, sol och röra på mig lite. Soffan blev lite infesen. (skånska) Fick dra av stickat, och på med linne och solbrillor för så varmt. Jag traskade ner till Second Hand och strosade lite igen. Strosade denna vackra Stad. Men orkade inte länge. Sen längtade jag tillbaka. Nu har Pip pudrat näsan, och ikväll ska jag få träffa en mycket viktig person. Jag ser fram emot det.
Annars? Just i detta tillfälle ler jag. Kan inte sluta heller.
Njuta av lördagen. Det ska jag göra ja.
Vid ett stenbrott
Idag har jag fått vara mer kreativ. Fotograferat, promenerat vid strand och pratat om livet. Det som varit, det som är och om framtid, drömmar. Mycket vila. Sköterskan från Tomo ringde och det var ljuvligt att få höra hennes röst. Det ska vända, det kommer vända. Råd tips men det bästa: att få höra hennes trygga röst.
Kvällen spenderades i lugn hemma hos vänner.
Flera timmars ljuvligt
Vilken solig varm sensommardag och kväll. Hela 20 plus i mitten på september. Ingen stickad tröja idag inte.
Jag vaknade i ottan, efter en sömnlös natt hägrade kaffet. Smyger upp sätter på. Igår kokades risgrynsgröt ALA Tomtegröt. Till det fick jag jordgubbar. Åh så gott! Vilken fin frukost på silverfat. Kan inte få det bättre. Idag har dagen efter lunch bestått av loppis besök och Biltema. Jag är så frälst i loppisar och kul att ha någon att ränna runt på loppisar med. Dra i gamla dukar och knappar, koppar och kakfat. Vet numera hur ett oljefilter ser ut. Åk till Biltema och lär dig bildelar. Så mycket för nyfikna ögon. Sedan vidare mot "Gräddtoppen" Steninge. Ljuvligt kan knappast vara rätta ordet för att nog beskriva. Mellis som även idag blev Smootie på trädäck i gedigna hemmasnickrade Stolar ala Wisteria Lane. Solen sken. J bytte om till "jag ska mecka på bilen kläder" (snickarbyxor) och jag tog fram min kompis som jag kan leka med i timmar: min kamera. Jag fotade, vilade, fotade, vilade. Min telefon slog bakut av allt fotande men systemkameran är av en annan kaliber både gällande batteri och bilder. Knäppt så vackra bilder. Emma passades och det dracks kaffe. En kvällspromenad ner till stranden. Dom tog mig till Solnedgången! En kort prommis för att komma ner till havet. ETT stenkast vips så var vi där. Så fort solen går ner kommer höstkylan. Nu började även min smärta komma smygandes. Väntat länge med att ta tabletter. För att prova och se. Varit utan den ett tag ju. Väl tillbaka i Crib slog det på rejält. Tog en dusch. Ner i soffan med the. Sen fick jag rusa på toa. Varje gång jag hostade kändes det som om halsen skulle gå isönder. Öppnas, rivas mitt itu. Tårarna kom. Nej nej snälla. Låt mig få EN hel dag utan detta. Snälla. Morfinet ville inte hjälpa så fort denna gången. Halvslumrar på soffan. J håller om. Finns inget någon kan göra. Väntar med att ta mer. För nära. Blir för mycket medicin för tajt. Lägger om såret. Bäddar ner i sängen. Halvslumrar till. Sen. Är det totalt omöjligt att somna på riktigt. Vankar upp, av och an. Fram och tillbaka. Lamporna är tidsinställda, dom släcks. Totalt beckmörkt. Skönt. Snarka vidare så jag hör dig J. För jag tog en morfin. Lade mig på soffan och inväntar en sjudundrans effekt. Jag orkade inte. Gav upp. Tänkte skippa den där sista halvan men. Sömn måste jag ha. Helt slut. Ögonen går i kors. Kroppen slappnar av. Smärtan som kom idag är smärtan jag lindrar med morfin. Utan den ser jag inte ut att fixa det. Blir för mycket. En vecka sedan strålningen avslutades imorgon. Jag hade hoppats på att få vara lite piggare och ta mindre medicin. Men jag får hålla ut. Det går verkligen fort när smärtan kommer. Som att tända en lampa. Samma med andra biverkningar. Kan komma med så kort varsel så jag inte hinner med. Jag ska läsa mig till sömns. Prova iallafall. Redan fredag imorgon. Tiden går. Hoppas att tiden gör som alla säger: läker sår.
Kjoljakt
Makes me smile. Always...Johnny. Efter en ljuvlig morgon, helvetes förmiddag och middag tog jag siesta i en timme.
Kan säga att det blir säkerligen strul med F-kassan. Men blev väl bemött. Efter kö i 30 min. Rösten min är inte den bästa. Som sagt nästan obefintlig. Jag håller tummarna nu bara. Får ringa igen antar jag. Sen detta med försäkringar. Man ska ha trippeldubbelförsäkring för att få hjälp över huvudtaget. Tröttsamt kapitel för mig senaste året. Så tröttsamt. Men samtal ringda. Alla med samma kommentar:
- Jag hör dig knappt.
- Nej, jag kan inte prata mer...tyvärr...suck. Uhhh.
Dags för lunch. Gröten slängde jag halva portionen. Fick inte ner det. Vid lunch var jag så hungrig. Kyckling och skulle testa bröd till. Mjukt ju med Hönökaka i samma kalorimängd som kolhydrater som jag ska ha. Det rev i halsen. Jag höll emot. Sen kom tårarna. Tårarna rann och rann. Jag åt lite mer av kycklingen med ketchup. Sen tog lusten slut helt. Lade mig på soffan, tog en morfin och somnade.
Sedan vaknade tant med Ny energi. Ville ut. Strålande solsken här!
- Varför bär du aldrig kjol?
Jaha, gick ner till stan för "Operation hitta Kjol". BikBok levererade som vanligt. Satt betydligt finare än jag kunde föreställt mig. Strosade runt i affärer. I lugn och ro. I min Snigeltakt. Sedan hittade Tant till Myrorna. Knep lite smått....
en " Mickankjol" "Pennkjol"..något man "ska" äga kanske. För vilken tös/tant/flicka/kvinna blir inte glad av shopping?
Efter en dag med för lite mat. Därav huvudvärk, orkeslöshet, ledsamhet och känslan av misslyckande. Trots att jag har svårt för att äta. Vissa saker helt omöjliga andra enklare så kämpar jag. Mat är viktigt och jag är supernoga med just detta. Det är jobbigt nog att inte ha ork att träna. När maten blir fel en dag blir jag så ledsen. Men J såg det. Han märkte, och han agerade.
Dagens fettintag blev jordnötter. Ökade kaloriintaget. Sedan protein i massor i form av kvarg. Samt bra kolhydrater av jordgubbar. Han mixade med is vilket gjorde den riktigt kall. Tack å tack. Det gav energi och kroppen vaknade till liv. Du fina människa!
Hulkstund igår
"Att inte tala om sig själv är ett mycket förnämt hyckleri"
Dagarna går. Kroppen känns samma och huvudet grubblar. Igår testade jag på gymmet. Ja, kanske en aning för tidigt för kropp men inte för knopp. Betydligt svagare och långsammare men: mitt sinne sken upp och jag var hungrig efter passet. Så summan av kardemumman är att kroppen blev pushad vid ett svagt tillfälle men jag fyllde på med energi efteråt och mitt psykiska välbefinnande rusade upp. Sleten kan jag tillåta mig själv att vara. Men det finns gränser. Finns det för allt. Har mina Hulken stunder nu med även om dom är få och korta så valde jag att ta vara på den stunden igår. Vad körde tanten då? Jo min "starka sida" Ben & Rumpa såklart. Mycket i maskin eftersom balansen inte är den bästa nu.
Idag? Ja, en timme för mig är tre för andra. Tiden rusar utan att jag märker det. Haft en knockout idag. På förmiddagen kom min Fina Monika och hälsade på mig. Underbara kvinna kom med visa ord. Jag gör precis som du säger nu Tösen min. Tack för dina kloka ord. Annars bara vila och vattna blommor...
Ge barnen Kärlek
"Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig själv."
Astrid Lindgren
Vaggvisa. Liten kryper upp hos mamma precis innan mamma somnar. Hade kunnat sitta kvar i timmar med min lille intill mig. Han ger så enormt mycket kärlek. Så liten men ack så full med kärlek att ge som han vill ge. Så lycklig över att mamma kom. Mamma Johanns behöver och kan inte sätta ord på hur lycklig hon var över denna fina stund. Ted kom och gosade och gosade. Bjöd på Kanelbullarna som bakades igår och så glada miner det blev.
Fått blomsterbud idag! Så Fina och doftar ljuvligt. Tack Fine! Det lyste upp! Du lyser upp!
Tog tåg idag för att fira min Far som fyller. Klart jag hälsar på mina små då med! Pappa kom och hämtade en väldigt trött dotter. Åh, jag somnade till på soffan hos Pk. Verkligen knockout. Ingen vila alls idag knappt och det kändes. Kommer vila betydligt mer imorgon. Pappa firades och mysig att få komma hem till dom och träffas en stund. Tiden har rusat iväg under kvällen. Väl hemma så trött och illamående. Sista målet fick bli kvarg och en kopp the i soffan. Solsidan på tv och luftat samt lagt om såret. Vilket kli jag har på hela kroppen. Blir ju tokig. Sen läste jag på biverkningar av Morfin. Jaha, klåda. Brukar inte läsa lappen som kommer med. Det viktiga med medicinering brukar man få veta. Men jag började undra varför jag fnattar och fnattar. Började tänka på Solsidan och väglöss. Ett avsnitt när Mickan och Fredde har besök av sådana. Ha ha! Nu sitter jag och flinar åt mig själv och mitt tokiga huvud. Får väll klia och fnatta vidare. Nu somnar jag säkerligen, förhoppningsvis snart....
Blomster
Nu är det dags. Åh. 45 min, en timme. Åh. Nu så. Åh. Kroppen domnar av. Allt går i slowmotion och huvudet geggar ihopa. Det snurrar och för en stund glöms mycket bort. Smärtan är borta. Allt är för en stund Yippie Kai Yay blandat med Whooossaa. Va? Ringer det? Sade du nåt? Vad är klockan? Inget går riktigt att pussla. Lite halvtrög (are) och nära till fnitter samtidigt som du reagerar på tok för sent med att komma på och skratta. Det låter helt sanslöst sjukt men det är så det känns med morfin i kroppen.
Utan det nu hade jag nog krupit ur mitt eget skinn. Springa bort från sig själv vill man. Hoppa in i sin friska kropp. Just smärtan är det mycket fokus på nu. Men mycket som sitter i huvudet med som är betydligt smärtsammare.
Idag blev jag roadtrippad till Blomsterlandet. Kan berätta att det är väldigt nära mitt hem. Men att J bara kom, tog mig ut ur min soffa för en liten tur gjorde min lördag. Blomsterlandet är ju paradiset. Hav av växter. Det kliade i fingrarna och en vacker Dahlia fick följa med. Jag lyckades hålla fokus på Maxi och sen fick jag krama om Linda, Fredde, Barnen och....MINA. Jag fick en konstig känsla av att Mina förstod att jag inte mådde bra. En guldstund. Nathalie skulle på Disko och vi valde outfit för kvällen. Hon kröp upp i min famn. Inte bara jag som saknat dom.
Resten av kvällen blev soffläge och första lagade målet mat på ett tag. Ja, tacos dukades upp och sedan Maraton sav Solsidan. Halvslumrar, tittar, mys. Kan nog fortfarande inte fatta att på måndag ska jag inte ner till Lund. Antar att det kommer slå mig då. Min aktivitet ju, mitt "jobb" senaste veckorna. En "meningsfull" aktivitet om dagarna. Låter inte så mycket men varit fullt tillräckligt speciellt sista veckan nu. Denna veckan har varit på ren svenska Ett Helvete. Men fredagen avslutades bra och helgen är fin.
Utslagen
.... det är inte ofta detta händer. Ted iväg till skolan med taxi och sedan dess legat helt utslagen på soffan. Stundvis lite borta och yr i bollen. Trött tröttare tröttast. Illamående och allmänt inte på topphumör. Dukat upp gottebord till Liten som med jämna mellanrum kommer och pussar på sin mamma, stundvis bygger lego och tittar på Barnkanalen. Idag ska jag och mina två små ta tåget tillsammans ner till Lund och strålningen. Idag ska mina två älskade se vad mamma gör, träffa sköterskor och få en bättre inblick i varför mamma mår som hon gör nu. Blir ett äventyr. I måndags började jag på Morfin Meda och jag kan säga: It knocks me down. Självklart vet jag vad jag gör och klarar av att titta till barnen. Haft pillerna i två dagar nu och vet vad jag klarar av och inte. Men ändå lite oroligt att åka en bra bit med dom själv. Har dock en mycket duktig och klok Ted som hjälper sin mor så duktigt! Vi längtar efter dig Storebror! Dags att resa på baken och sätta igång lite kaffe i hopp om att vakna.
Sniff Snuff
Dag tre med moffelimorfin. Igår väntade jag in i det sista. Idag redan knäckt två. Helvete inatt på halsen inte i lika farligt. Morfinet kunde tagit bort det där hemska utanpå med. Kli och svid. Tar inte bort all smärta idag men sådär lulligt dåsig och lite disträ. Jag var ute på Morgoncardio och sedan efter frukost & mys till sen...gymmet. Ett enklare triceps pass och lite lull känna på vikter var fullt tillräckligt men skönt. Dock inte lika tuffing som bara för några dagar sedan. Det känns som om det går fort nu. Rackarna vad det går. Ser för hemskt ut. På bara Tre dagar har det hänt mycket på halsen och inne. Dr såg med att jag är svullen inne i halsen/strupen. Vilket kan svullna mer. Men det hoppas bi icke på. Tvätta och smörja försiktigt och bandage på mellan varven. Inatt kliade det och sved så jag höll på att bli knäpp på kuppen (knäppare). Ser inte klokt ut detta ju. Men...så är det nu bara. Ruset har lagt sig lite och snart dags för ett till beroende på vad planerna blir. Bröd har precis bakats och ut ur ugn. God mellis i fint sällskap. Så jag ska inte klaga på allt. Även om larmet gick och J fick rycka ut nu. Solen skiner och det är lördag så fuck cancer och Hurra lördag. Du lever bara en gång....ta vara på ögonblicken som får dig att le. Det doftar nybakt bröd här och jag ska bara sniffa. Imorgon....imorgon om det går att snaska på så mums så gott det ska bli. Ser fram emot morgondagen!
Vill bara poängtera att jag inte körde till gymmet eller gymmade med morfin i kroppen. En enklare pilla i kroppen och morfin efter såklart. Bara en liten "point" aight...
Jag ger mig idag
Med denna text hoppas jag inte "trampa någonpå tårna eller såra" detta är hur jag känner just nu, idag. Precis NU.
Jag skriver av mig lite. Ja, har jag gjort. Många som undrar hur jag mår. Jag kan säga såhär:
" Det kvittar var cancern sitter, den sätter sig alltid i huvudet"
Med detta menar jag den känslomässiga berg och dal banan jag åker nu. Tänker inte vräka av mig allt här. Många tankar, känslor och frågor samt svar. Idag tog smärtan överhanden. Dag ett med morfin preparat. Får se vilka dagar jag behöver och i vilken mängd. Idag är det total knockout vill jag lova.
Cancer. Det ordet skrämmer många. Jag är dock inte giftig, radioaktiv eller smittbärare. Så känns det stundvis. Att man bär på något som ingen annan vill veta av.
Jag förstår att det är skrämmande för alla. Inte minst för mina nära och kära som jag inte riktigt tror förstår. Ingen i min ålder att luta mig tillbaka mot och bolla tankar. Ingen som gör samma resa som jag i min krets. Ingen i min omgivning. Den 12 är jag klar med min behandling som ska vara kurativ (botande). Det är meningen och tanken. Det är också en tanke. Idag när jag träffade Jacob min läkare pratade vi länge och han tryckte på just dom knapparna som ingen annan gjort. Han sade att Cancer ÄR cancer. Det är ovisst och oroligt. Dom kan inte garantera eller lova något. Bara försöka hjälpa mig att bli frisk. Detta är något som jag märkt tydligt på många i min omgivning. Att den 12 september då min 34 ggr strålbehandling är över är inte min resa över. Långt ifrån. Jag tror inte att någon förstår det. Jacob tryckte på just den knappen.
- Nej, ingen förstår det Johanna. Ingen kan eller vill förstår det. Det är för jobbigt för andra att ta in och hantera. Det är du ensam som står med detta. För din resa är inte slut den 12. Din strålning fortsätter att verka veckor efteråt. Dina biverkningar är kvar och kan bli värre. Eftersom strålningen fortsätter att kurera dig. Det kommer bli svårt för omgivningen att förstå att fast du inte åker ner till Sjukhuset var dag så mår du inte som innan. Du kommer vara trött, ledsen, orolig och ha ont. Halsen kommer att bli betydligt rödare och klia.
Att en del drar sig undan beror på att man inte vet riktigt vad eller hur man ska prata. Fråga eller inte? Krama eller inte? Ignorera eller ge en klapp på axeln?
Idag i morse utökade jag på toa. Spyfärdig av smärtan i morse. Grät på väg till strålningen. Grät på strålningen.
- Nu är det kämpigt Johanna. Det vet vi. Vi finns här. Vad kan vi göra.
- Jag vill hem. Jag vill bara hem.
Möte med Dr och blev beordrad starka tabletter. Idag började jag med morfin. Livrädd för att ta så starka tabletter. Men gav mig. I surrender. Ok. Vila från gym och större ansträngning idag. Gått en sväng på stan. Strosat. Sen hem och knockout. Helt slut. Och morfinen verkar. Smärtan är betydligt enklare att härda ut. Dock biverkningar med detta. Yr, snurrig i bollen och ännu mer illamående. Trött ännu tröttare och känner mig lite salongsberusad. Snart kommer Farmor och Farfar och gosar med "fylletanten". The dags och mys.
Jag saknar barnen och ska ha dom så mycket jag bara orkar. Läkare och sköterskor tyckte att jag skulle vara i lugn och ro så mycket jag bara kan. Det enda problemet jag ser är körningen var dag och långt med mina små. Går jag på morfin kan jag inte köra. Men lite pusselbitar ska redan ut ikväll. För det är dom som gör mig hel. Barnen och mamma saknar Er. Så mycket.
Framför allt vill jag TACKA alla underbara som finns där, hör av sig och lyssnar. Så många små meddelande och samtal jag får. Så många tankar som lyfter upp mig då. Det finns så otroligt många med ett stort hjärta. NI är alla så värdefulla för mig. Jag är samma Johanna. Samma tuffa traggiga tossiga tös. Jag vill ha Er alla omkring mig även om jag inte alltid svarar direkt eller svarar kort. Allt beror på min dagsform, form just då. Vet inte hur jag ska kunna tacka alla. Baka en Gigantisk tårta kanske? Bjuda in på Glögg, pepparkaka och lussekatter till jul? Ja, för just nu siktar jag mot att få den bästa julklappen. Frisk. Orden:
- Vi lyckades. Din Tumör är borta.
Fan ta dig
Dagens fina. Före träning sällskap och mat. Deff Äppelkaka! Fint att se på och smarrigt. Fint att du tänker och lägger ner det där lilla extra J för mig.
Du är guld värd!
Kroppen börjar ta rejält med stryk nu. Ja, det känns både på insidan och utsidan rejält nu. Strålningen suger musten ur mig nu. Sista dagarna har det eskalerat snabbt. Rösten är nästan obefintlig gör ont att prata och då jag pratat länge är rösten "öm" denna smärta vid sväljning, kliar, ömmar, svider, kliar mer, humöret som ja...., tankar, oro, tittar mig i spegeln och tjuter. Hur fan ser jag ut? Trötthet, enorm trötthet. Som i ett koma eftermiddag och kväll. Seg seg seg som deg. Saker som innan gått som på räls går SÅ långsamt. Vissa saker i snigelfart. Hosta, segt slem, klumpar, andningen tuff i vissa lägen och ännu mer smärta. Allt jag hör och ser skriker cancer allt relaterar jag till det. Huvudet är slut. Helt tomt. fuckcancer bölar lite till. Blir arg. Blir förbannad. Detta resande var dag. Fram och tillbaka. Saknaden efter ork och att jobba. Saknaden efter att orka med barnen mer. Barnen som har en väldigt trött mamma nu. Inget rolig alls känns det som. Det är barn, dom kan omöjligt förstå detta ju. Ändå är jag för det mesta tuff. Detta önskar jag ingen. Var rädda om Er hälsa. Sök vård då Du känner att något är fel och GE dig inte förrän du vet 100% vad som är fel. Bara just Du känner Din kropp. Ingen annan. Tankar kryper i huvudet. Hur det känns som om jag sårar andra och hur sårbar jag känner mig. Meningslöst bladder. Häller upp ett bad och kurar ner. Hjälpte det? Nej. Jag går och donar i min crib. Varit ute på en promenad med kollega och hans tös. Fint att träffas! Men såklart helt kaboom efter det. Ingen röst kvar. Barnen fick jag smsa med. Detta är inget kul.
The dags nu. Casein står i frysen och ska ner sedan kryper denna trötta i säng....
Tid med Er
Så kom lördag. Och POFF borta. En ledig dag. Så underbart. Bara mys hela förmiddagen. Jag och mina två små. Det är så underbart att slippa åka iväg på alla måsten. Sen en dag med vänner som lyser upp mina dagar. Massa tid värdefull tid. Ett fint pass och kvällsmat tillsammans sen. Vad kan vara bättre?
Oogies
My new BFF Johannas räddare. En diet/Deffares dröm är denna.
OOGIES krydda! Äntligen finns den här! Yum yum! Mer smaker ska komma in. Minsann! Tog oskulden på den idag till min äggvita. För ärligt äggvita som det är smakar dammtuss . Men bara fantasin sätter gränser. Kanske popcorn på Fyllardag kan vara nåt? Ska hon? Vi får se. För DET var längesedan. Poppisar är mums mums ju! En J glad för en krydda....hallå? Men det är det lilla som gör det!
Dagen har varit full. Lite för full kanske men ger mig bra sömn inatt för att inte behöva ta insomningstabletter. Nej, inte plockat ut dom. Envis dam detta. En tidig morgon med kids. Men idag gick vi hand i hand ner och vinkade av Ted till skoltaxin. DET kändes bra! Kanske lite för andra men mycket för mig. Lias fick vinka av sin bror med. Sen satte vi oss i bilen och körde åt samma håll. Vad gör man inte för att dom ska få gå kvar i samma skola, samma förskola. Jag har haft baken full sen. Förnya månadskort, tåg, strålning, kurator, styrkepass, pw, städning, matlagning, tvätt, avbokat ett möte (tyvärr...men men), storhandlat och det mesta innan mina små kom hem. Idag fick jag hjälp av Farmor och Farfar med körning. Jag tror jag hade klappat ihop annars. Seriöst. Jag sätter kraven själv jag vet. Men NU är det helg. Jag håller kvar krav sålänge jag kan så vanligt som det går. Vet att det kan vända på en femöring. Fick det bekräftat och tillsatt till mig idag igen. Så jag tar vara på det jag orkar nu. Men NU är det HELG med mina små. Äntligen!
Idag fick jag paniksug efter gymmet. BOLLAR, havregryn! Åhhhh! Och efter en snabb koll med Chefen så gick det bra. Bollar och kaffe efter styrka. Mums!
Har Bodyscience protein i. Efter smak. Behövs inte mycket. Precis som man själv känner...tycker.
Vanilj in My heart
Då har Hon kommit in i en VANILJ period. Det är ju så sinnessjukt gott med vaniljsmak. Efter morgoncardio avnjöts min Gröt och idag med Vaniljsmak. Påminde om en kaka/deg ja....kanske och extra gott med mitt kokos på. Kaffe på det och oj oj. En morgon som gick i femhundra knyck men tur att jag alltid är väl förberedd så mycket jag kan. Avskyr morgonstress. Traska mot tåg och både strålning och träffa läkaren min Jacob idag. Vad vi pratade om? Oj. Så mycket idag. Så mycket idag att jag har printat av mig. Men river av den texten en annan dag. För idag trots jobbigt har varit en bra dag. Jag ryckte det av mig då jag anlände hemmavid igen. Med full fokus på Ryggpass idag. Idag tänkte jag Linda pressa rygg pass och det kändes så skönt efteråt. Riktigt bra pass! Hem och avnjuta min efter styrka mat. Mums! Sen för att inte somna på soffan en snabbis kaffe och ut och traska lite till. Det var sen dags att hämta hem mina Små. Fortfarande full av endorfiner. Åter igen, jag blir pigg av det och sålänge jag kan och orkar så. Ut med all ilska och kraft. På något bra och nyttigt. Väl hemma. Åh det är så skönt att landa hemma med mina små. Jag preppar mat till pojkarna, min klar och bara att snaska på. Planen var att bada blommorna och då..ja måste man ju putsa fönster. Lias spolar ner kalsonger mitt i allt i toastolen. Tokunge! Leka lego och servera kvällsfika. POFF! Kvällen borta. Jag ligger helt utslagen i soffan nu. En dag med ovanligt mycket energi. Dammet borta här och fina blommor. Mätta rena nöja kids och nyss avnjutit mitt sista mål med The. Tittar såklart på " Hela Sverige Bakar" och preppar innan med en egen Deffkaka! Hon kan ibland. Även den med smak av vanilj. Yum yum!
Fråga och du får svar
"First They ask you why you are Doing it.....Then They ask you how you are Doing it"
Fina Linda min! Idag fick VI tid du och jag. Hon pressade mina biceps och axlar så Pip kved. Grymma kvinna vilken power hon besitter! Aj Lov Jo!
Strul med tåg idag, men allt går. Gäller bara att andas och försöka ta det lugnt. Jag blir så nervig när mina planer ändras bara. Barnen hos Mor igen. Så mysigt! Läxan gjordes och Ted så duktig på Engelska redan. Jag är stolt mamma. Mys och matlådefix. Mer mys och glass till kids. Ja, ibland får man skämma bort. Pojkarna har somnat och jag inväntar Leifs kök. Matprogram under deff....ha ha. Men jag är så glad att jag kan äta med reda igen. Bara att fortsätta medans jag kan. Det kan vända snabbt och det hoppas vi inte! Vill fullfölja detta och vara pigg, stark och bli frisk. Det kör vi på!
Trotsar trötthet
Deff dags. Dag 2. Nu så! Det som är uppbyggt nu ska fram. Sakta och försiktigt. Tanken att bygga är klar. Tar som innan och även under icke deff hjälp av MMSPORTS och Bodyscience produkter. Med detta menar jag Whey och Casein. Det bästa DU kan ge dig själv. Och såklart vanlig mat. Clean food! Ett kostschema är numera påhoppat. Fått fin hjälp av J denna gången. Min Dr har gett ok då jag hållt min vikt och även faktiskt lagt på mig lite efter diverse sluta saker och betydligt mindre vattendrickande som jag var så duktig på. En vecka var hemsk och fick inte ner mycket. Även då samlar man vätska. DET är SÅ viktigt att äta!! Ätit samma nyttigt men unnat mig mer än under en deff. Eftersom dr säger att det är ok så kör jag på. Planerna ska skridas till verklighet. Jag kämpar på. Men sinnessjukt trött efter 15...16 tiden på dagarna. Huvva...
Surdegsbröd
Blev en riktigt bakig söndag! Både koka sylt, baka surdegsbröd och pizza. Första gången jag testade på att göra surdegsbröd. En lång process men så kul det är att se det växa. En pizzadeg de luxe gjordes med. En riktigt Fyllardag fyllarfyllar! Ha ha! Första Bingot började idag och fint sällskap. Tända ljus och hösten är så välkommen även injaga inte hade tackat nej till en eller två varma sommarkvällar till. Detta har dock sin charm. Bingo spelades samtidigt som det snaskades pizza!
Ett litet pip om att det är 4 månader till julafton idag...
Cardio
Ska ökas igen. Styrkan för veckan klart! Idag blev det min morgoncardio följt av Pepparkaksgröt. Nu ska jag vara kreativ. Det tycker jag om!
Good and Bad
En sjuhelvetes morgon. Allt fel. Men eftermiddagen blev fin. Så fin. Vägde upp allt det tråkiga och det dumma glömdes bort.
Idag är hon
Trött tröttare tröttast.
Det börjar kännas av. Mer och mer. Tröttheten är oundviklig nu känns det som. Halsen har börjat få rodnad och kliar lite. Men ja, kan leva med detta. Inte lika ont denna veckan som förra. Smärtan förra var horribel. Gör ont men hanterbart. Idag efter gym lade jag mig på soffan. Raklång. Slumrade. Händer aldrig annars. Men idag gjorde det. Ändå så trött nu och knoppar i säng tidigt.
