Han fyller en hel hand





Att man kan få så mycket små fina moments.
Söndagen bjöd på desto mer sol här i söder. Ljuvligt. Ja, kaffet var en liten smula kallt att avnjuta på balkongen men en liten stund gick an. Han kom smygandes minsann.
Lias presenter blev klara och en säng fick vi upp på mitt biltak och den slängdes på tippen. På tippen fanns en loppis. Jag skuttade av bilen och rusade in såklart. Åh, det var ju längesedan vi var på loppis. Så kul att gräva och rota bland gammalt bråte. Kanske man kan hitta den där spegeln man söker eller den gamla dörren? När man minst anar det och inte letar tror jag som så mycket annat. Som denne mannen. När jag minst anade det och inte letade för fem öre så kom han och hälsade så artigt.
Vi har fått till en dödabenrumpa pass på gymmet och avnjöt klyftisar till Söndagsmiddag. Han har pillat med sin bil och jag har klappat presenter. Fint som vanligt med honom. Längtar inte ett dugg hem. Längtar efter nära och kära när jag är iväg men inte till själva staden eller mitt bo. Kanske att det blir bättre nu när jag möblerat om efter lite pepp och hjälp från Joakim. Kanske att det blir ett litet lyft. Så mycket gammalt och inte mycket roligt som hänt där jag bott senaste två åren. Jag vill verkligen skapa nya minnen nu.
Håller på för fullt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0