Toklängtar till formchecken!

 

Inte ett dugg nervös (host host) ja. Nej, seriöst. Mer avslappnad nu, mer än på många många många veckor. Jag har börjat inse mer och mer att "good work takes time". Att det lönar sig att ha tålamod, och se resultat utan att ge upp och blir arg över en mindre lyckad tid. Klanka ner på mig själv. Istället bara keep on fighting för jag ser, känner och vet att det går.

Jag är numera ännu mer taggad och fått ännu mer "jag vill ha mer" smak på detta. Hälsosamt såklart! Jag kommer aldrig i hela mitt liv svälta min kropp igen, matvägra vissa dagar, äta sällan eller dricka nutrilett. Far åt pipsvängen med det! SKA vara helt uppriktig. Vet jag att jag hade uppskattat om det var jag som läst detta.

 

Jag kunde gå upp på morgonen, ha en dålig hårdag och tycka att jag såg ut som något katten släpat in. Dessa dagar kunde jag vägra äta. Leva på kaffe och åter kaffe. Magen slog bakut och kroppen helt orkeslös. Istället går jag upp nu, ser ut som något katten släpat in men skillanden är att jag:

 

Ok, dålig dag? Jaha, fan Johanna. Gör något åt det. För imorgon kanske du har en bra dag. Då uppskattar du att du gjorde något och fortsatte att kämpa igår. Så vad står det på schemat idag? Aha, eftersom jag inte har kidsen så är det både morgon och kvällscardio. Enligt min planering ska det hinnas med. Sedan står det Ben/Rumpa på schemat och det är ju så kul. Jaha, håret ser ut som "jag vill inte visa mig ute". Jag duschar efter träningen, gör en massa småflätor och imorgon är jag säkert skitsnygg i håret!

Ja, har jag en dålig hårdag så kan mycket negativa ord komma ur denna tösens mun. Jag struntar i smink bara håret ligger som jag vill.

Skillnad? Mitt tänk!

 

Det jag är allra mest stolt över är mitt inre. Hur jag inombords har lärt mig så enormt mycket! Hur jag ser på saker så annorlunda och vet så mycket mer nu om hur jag KAN. Hur jag ska fånga dagen på bästa sätt och göra det bästa utav mina förutsättningar just i nuet. Hjärnan är en listig sak. Den kontrollerar mer än du tror! Det är oftast den som spökar med ditt huvud. Magkänslan ska man gå på i mån om att det är vettigt såklart. Hjärnan måste beblandas in. Vad hade vi gjort utan den liksom? Det logiska tänkanden. Det som är rätt för just dig är inte alltid rätt för någon annan. Tänk på det med. Alla är vi olika. Jag precis som så många andra och dom flesta har mina mindre bra dagar. Klart att det kan kännas skit och mög för mig med. Kan göra en hel dag men jag ger mig inte helt i en vecka. Jag reser mig så fort orken är tillbaka.

 

Tid? Hur har man då tid? Tar sig tid? Många som undrat detta.

- HUR HINNER DU?

Då är min motfråga:

- Vad prioriterar DU?

Jag tittar väldigt väldigt sällan på tv tex. Bara en sådan grej. Är tvn på är det som sällskap och ljud men oftast musik/radio. Jag är nog den sortens person som bara måste göra något under tiden. Har inte ro att sitta om det inte fänglsar mig.

 

Barnen är med på nästan allt när jag tränar. Ja, dom är med på allt. När jag har pass är dom med. När jag tränar själv är dom med. Cardion är dom med. Iallafall den lille Pysen. Ted lär sig mer och mer. Vi har börjat "öva" vara hemma ensam en stund. Bara en telefon ska införskaffas till honom. Så att jag kan ringa och checka av. Vi började med detta förra veckan. Ted fick prova att vara hemma då jag körde min kvällscardio med Lias i vagnen. Ted är 9 år nu och jag som 9-åring var hemma mycket själv. Jag och Lias kommer ut, och vi sover båda två bättre. Ted får en lugn stund själv hemma och han tycker om det. När jag kommer flåsandes tillbaka skrattar han bara. Allt är ok mamma. Jag har bara spelat. Jag litar på honom fullt ut. Vi har satt upp regler om jag är borta och då alltid änsålänge max 1 timme. Ingen dryck, mat eller under några omständigheter släppa in någon. Även om det är någon han känner som ringer på dörren. Som sagt. Litar på honom. Han kom med förslaget att behålla Lias hemma. Men nej, inte Teds ansvar och Lias är för liten. Han hänger på mamma och vill hänga på! Vi testar vidare och en telefon ska snarast införskaffas till Ted. Det går även om du är ensam med barn. Nyckelordet är: struktur.

 Nej, dom spenderar inte flera timmar i veckan på gymmet. Jag planerar/strukturerar upp veckan med dom på bästa möjliga sätt för alla. Vid rubbningar i planeringen har jag alltid en backup plan. Dom har inte klagat ännu. Tvärtom.

 

 

 

Men Hey...

 

 

" Rome wasn't build in one day"