Mållös

Kan det vara så? Att man får tecken till dig. Små gliringar. Jag tror på det, starkt och tror inte på inbillning.

Ledig dag och en dag jag sett fram emot. Först en tidig morgon och ett förmiddagspass. Lunch med Mojja och sedan styrde vi kosan mot "kvinnors paradis" Väla. Med bestämda och klara steg var det såklart Gina vi besökt först och mest i denna affären vi fyndade och trallade runt i. Tittade på klänningar i timmar och det är ju aldrig fel. Jag hittade två ljuvliga vita långklänningar. Verkligen ljuvliga och båda två måste jag säga "Afrodite" klänningar". Kunde inte motstå. Var inne på en favorit "Chilli" och vad står där? Ett utemöblemang som heter "Santorini". Jag trodde jag tappade hakan! Vi traskade vidare och efter det ljöd i högtalaren att "ärade kunde ni stänger vi om 20 minuter" styrde vi kosan på Mojjas initiativ till en Grekisk restaurang. När jag ser vad den heter så höll jag på att köra av vägen: Santorini. Ännu en gång tappade jag hakan. Sanslöst ju! Vilken atmosfär, personal, mat, dukning allt var verkligen som att vara där. Kan det vara ödet? Avnjöt goda grekiska biffar med basilikasås och till detta en grekisk sallad samt tzatsiki. En eller ja tre koppar kaffe innan vi startade "racern" och vilken låt spelas då? Ai seu te Pego! Lägg av tänkte jag i mitt stilla sinne då. Mojja bara skrattade, ja vi fnissade hela vägen hem och ville inte att dagen skulle ta slut. Väl hemma hade jag svårt för att komma till ro. Kunde helt enkelt inte somna. Jag letade fram min underkjol som aldrig användes då jag blev Fru. Eftersom min Grekiska Gudinna vita fina klänning är på tok för see thru. Minsann, jag ska nog fixa med en underkjol. Men valde att försöka sova och i vetskap om att underkjolen finns kvar och jag vet att det ser bra ut med den under. Vill ju inte visa min stora bak i onödan. Ha ha ha. Men klänningen kunde jag som sagt inte motstå på Gina....inte någon av dom. Klockrent!