" Never kick me when i'm down....because when i get up...you're screwed"

Så sant som det är sagt och det kanske tåls att tänkas på?

Det krävs att man faller för att sedan kunna flyga igen. Det krävs motgångar i ens liv, av dessa lär vi oss ständigt nya saker. Det är av motgångar vi växer. Då kanske jag kan vända på det och säga emot mig själv? För om någon "sparkar" på mig då jag ligger ner så trillar jag ner en liten stund för att sedan resa mig upp och vara ännu starkare och med mer mod än innan. Med ny kraft och en vilja av stål. Jag går in med ett jävlar anamma och nu ska jag tusan klara av detta. Kanske att tänka på då man roar sig åt någon annans missöde, vems tur är det härnäst? Är det jag själv som ligger ner då, då är det inte så kul att trampas på. Då kanske man ska hålla saker för sig själv och respektera var individ för dennes beslut. Hur vet jag eller någon annan vad någon annan tänker? Hur kan man veta utan att fråga?

Summan av kardemumman.

Om "man" hoppar på någo som ligger ska "man" ha klart för sig att dom flesta reser sig igen.