Fin, lida pin
Idag kom Milia tidigt på morgonen, vara hos Hanna idag ;) Vi hade en lugn morgon, eller barnen inte jag. Ha ha. Sen körde vi alla till Kristianstad och CSK för läkarkontroll av Lias. Barnen åker rutschkana, vad kommer då sjungandes och spelandes? Två hemska clowner. Min fasa. Jag är själv med alla tre barnen och kan inte precis springa och gömma mig. Jag skriker på Patrik...
- PATRIK PATRIK.
Han fattar ju såklart inget, jag tjuter att jag går in på mottagningen och väntar med Lias. Han ser clownerna och fattar min panik men skrattar. Jag tror inte att det är många som kan förstå min panik eller hjärtklappningar jag får. Inget jag begär heller. Vill bara inte att de kommer för nära...Går in på mottagningen och sitter ner i väntrummet. Lias leker i stugan dom har. Vad kommer spelandes, med sina röda näsor, falska flin och gräsliga kläder? Jo, de förbaskade clownerna. Helvete med då! Var är min backup? Jag kryper in i stugan till Lias och där gömmer jag mig. Föräldrar tittar men säger inget. Jag sket faktiskt in vad de tänkte. Får tänka precis vad de vill. En liten flicka knackar på dörren. Jag hör hur clownerna spelar fortfarande.
- Är inte du för stor för att sitta där inne?
- Nae, vaddå för stor?
- Ja, men du är för stor för att sitta där inne.
- Nae, man är aldrig för stor för att leka...
Jag får ju baxa ut mig och till min glädje avlägsnar sig clownerna. Innan dom gör det, görs det ett sista försök att få kontakt med mig och visar tydligt att jag inte är intresserad av att prata med dessa bestar. Fy. Hjärtat slår volter, pulsen dunkar och jag blir yr. Kroppen är redo för attack, helt allvarligt. Men som tur var slapp jag se dom igen.
Allt var toppen med Lias, inte längesedan vi var i Lund och jag kan mer om barnens sjukdom än vad läkarna på CSK kan. Hon kände sig nog ganska så överflödig även om en enklare undersökning av shunten gjordes.
Väl hemma igen, kör en liten runda extra och lyssnar på Nightwish i bilen. Alla sover utom föraren som är jag.
Bakas pannkakor och sen har jag varit inne hos Farmor hela eftermiddagen och kvällen fram till 19. Sett 7 par jeans i garderoben nu för länge och nu var det dags att göra något åt detta. Kan man "rädda" några och få använda ganska så oanvända jeans igen? Farmor utför mirakel, med hjälp av mig. Alla byxor nu planerade och två klara. Ett par blev kortbyxor ;) Jag kan ju berätta att sy in byxor är en hel historia...Vi har lite projekt framför oss som farmor så vist sade...
Nu sitter jag här, och ska strax använda min maskin från helvete. Men som Pappa sade:
- Vill man bli fin får man lida pin!
- PATRIK PATRIK.
Han fattar ju såklart inget, jag tjuter att jag går in på mottagningen och väntar med Lias. Han ser clownerna och fattar min panik men skrattar. Jag tror inte att det är många som kan förstå min panik eller hjärtklappningar jag får. Inget jag begär heller. Vill bara inte att de kommer för nära...Går in på mottagningen och sitter ner i väntrummet. Lias leker i stugan dom har. Vad kommer spelandes, med sina röda näsor, falska flin och gräsliga kläder? Jo, de förbaskade clownerna. Helvete med då! Var är min backup? Jag kryper in i stugan till Lias och där gömmer jag mig. Föräldrar tittar men säger inget. Jag sket faktiskt in vad de tänkte. Får tänka precis vad de vill. En liten flicka knackar på dörren. Jag hör hur clownerna spelar fortfarande.
- Är inte du för stor för att sitta där inne?
- Nae, vaddå för stor?
- Ja, men du är för stor för att sitta där inne.
- Nae, man är aldrig för stor för att leka...
Jag får ju baxa ut mig och till min glädje avlägsnar sig clownerna. Innan dom gör det, görs det ett sista försök att få kontakt med mig och visar tydligt att jag inte är intresserad av att prata med dessa bestar. Fy. Hjärtat slår volter, pulsen dunkar och jag blir yr. Kroppen är redo för attack, helt allvarligt. Men som tur var slapp jag se dom igen.
Allt var toppen med Lias, inte längesedan vi var i Lund och jag kan mer om barnens sjukdom än vad läkarna på CSK kan. Hon kände sig nog ganska så överflödig även om en enklare undersökning av shunten gjordes.
Väl hemma igen, kör en liten runda extra och lyssnar på Nightwish i bilen. Alla sover utom föraren som är jag.
Bakas pannkakor och sen har jag varit inne hos Farmor hela eftermiddagen och kvällen fram till 19. Sett 7 par jeans i garderoben nu för länge och nu var det dags att göra något åt detta. Kan man "rädda" några och få använda ganska så oanvända jeans igen? Farmor utför mirakel, med hjälp av mig. Alla byxor nu planerade och två klara. Ett par blev kortbyxor ;) Jag kan ju berätta att sy in byxor är en hel historia...Vi har lite projekt framför oss som farmor så vist sade...
Nu sitter jag här, och ska strax använda min maskin från helvete. Men som Pappa sade:
- Vill man bli fin får man lida pin!
Kommentarer
Postat av: Erica
Heeeeeeeeej! Jag har som sagt haft så jäkla mycket att göra att bloggen föll i glömska där ett tag, ska försöka att bli bättre! hur har ni det!?!? KRAM
Trackback
