Fram

Hujedamej vad sent det blev idag med. Jag pustar ut nu och sätter mig här en stund.
Idag var första dagen för maken efter Pappaledighet sedan i januari att återgå till jobbet. Jag gjorde mig klar för dagen innan det var dags att väcka barn. Det värsta med detta tidiga är att få i barnen något att äta. Avskyr att truga barnen på morgonen, då jag vet att båda vill vara vakna en stund innan de äter. Men Ted har blivit fantastiskt duktig med detta sedan SKOLSTARTEN (ja, han går i skola...hjälp!!!) och Lias var duktig idag. Man är ju rädd att de små liven inte får i sig vad de behöver. Väskor klara i hallen, kläder redan framtagna och det var sedan dags att köra. Ted fick lämnas av först, han sprang till andra sidan, öppnade dörren till sin lillebror och gav han en puss.
- Jag kommer sakna dig Lillebror!
Lias fäktade glatt med armarna och flinade, ögonen glittrade på den lille godingen. För att inte tala om Teds ögon.
Sen var det eldprovet. Lämna Lias och veta att jag inte ska hämta honom förrän sent i eftermiddag. Lång första heldag på dagis. Han blev såklart ledsen. Innan jag ens "räckt över" min lille kille. Han skrek och tårarna sprutade. Det gjorde de på mamma i bilen med. Vet ändå, ja man vet ändå att han är trygg hos G  och LM. Ni är ju helt fantastiska båda två ska ni veta.
Väl framme hade jag missat 45 minuter Blockråd som jag helt missat på schemat och uppmärksammat i lördags då jag var inne på Notis. MEN, idag gick barnen långt före och jag hade ändå inte hunnit ringa och byta deras tider. Had ejag inte gjort ändå, lite för tungt att börja med för den lille busen iallafall. Big NO NO. Någon måtta får det vara. Men det godtogs och det skulle bara vara annat, inte missat en enda eller något vi haft i skolan så 45 minuter kan inte spela roll. Resten av blockrådet fick jag fram vad jag tyckte och vi gick sedan igenom vad alla tyckt. Jag fick gå ut på toa en liten stund, mina tankar var mest hos Lias och "tramsig" som jag är kom bara tårarna. FINA Natta, tack för de bra orden. En liten rast och sedan kickade vi igång en förmiddagen med Social Omsorg för att sedan gå på en lunch.  Vi satt nere i Kårlokalen och fick i oss mat och blodsockret bra igen. Ha ha. En eftermiddag med Omvårdnad och återigen öva att askulera. En trevlig eftermiddag som gick mycket fort förbi.

Ted på skolan! Vi skulle nu hämta Lias och Ted ville göra det (ja han fick gå in först, men han ville hämtat honom själv) NI SKULLE SETT LIAS MIN! När han såg dörren öppnas gick han mot dörren, de vet minsann ju att det KAN vara min mamma eller pappa eller bror som kommer. När han såg Ted så gjorde han ett glädjeskutt så han höll på att trilla och SPRANG mot sin Storebror och upp i famnen. Åh, jag var så fullt tagen med att titta på barnen så jag glömde för en stund var jag var. Underbart! LM berättade om dagen, om en ledsen Lias. Lias som sedan lekt med bollar och varit arg en liten stund. Ätit melon och blodkorv och sovit i två timmar. Det hade gått bra. Lite tid tog det att somna, men han har ju aldrg sovit där innan. Inte så konstigt, van vid sin lilla säng. Vi körde hem hem hem. Började på maten och plockade lite. Sedan väntade vi på "Stora Bocken Bruse". Vi blev så otåliga så vi gick ut med lite sopor och gick på grusgången. DÅ KOM PAPPA Patrik gåendes! Vilken lycka, Ted rusade och jag hängde på i lite mindre takt med Liten i famnen. VÄLKOMMEN HEM! Pappa glad, vi glada. Vi hann med en liten stund tillsammans innan det var dags för grabbarna att plocka upp kräftorna.
Jag körde på möte med glada instruktörer. Ska bli härligt att kicka igång igen. PÅ MÅNDAG KÖR VI IGÅNG!
Nu ska jag bara njuta av den lilla kväll som är kvar, allt är klar inför en ny dag med nya tag.

 


Så liten, så liten fortfarande. Tiden går...Början på året, nu har vi snart höst. Åh!



Kommentarer
Postat av: Jenny

Tack:) ja vovven har är stor, dock tror han att han är av den mindre sorten, lite kul:) Vilken mysig blogg du har:)

2011-08-30 @ 11:48:51
URL: http://ynnej.devote.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0