Avslutad
Efter turbulens med allt är nu snart ännu en kurs avslutad. Idag sista Psykologi lektionen, och det känns tungt att avsluta något som man ville bygga mer på. Får längta efter Psykiatrin sen i block tre.
Solen har varit med sin frånvaro hela morgonen och förmiddagen, men nu tittar den fram och det bäddar för en promenad sen. Ted är dunderförkyld och han sitter med sin snorduk och snyftar. Lias nanar nap så gott i sin säng. Den lille busen, så fort det har gått med honom nu sedan han opererades. Han utvecklas med en spurt. Det märks nu hur dåligt han mådde innan, utan att kunna förmedla detta. Gör ont i mammahjärtat, det skär i hjärtat när jag tänker på det. Katten är galen här hemma för maten är slut så han svassar en runt benen. Funderar på att ännu en gång läsa på lite mer inför prov, men tankarna kan inte vara riktigt 100% fokus dock. Får inte ge mig helt enkelt. Har jag ju aldrig gjort innan, så varför göra det nu?
Underbart att Emily och Tina kom så sent igårkväll, hålla hand och få en kram. Tänk att man bara släpper allt för sina vänner. Helt sanslöst vackert är det! Vackert! När man tänker tillbaka en vecka, man kan analysera och reflektera över det i evigheter. Jag försöker att inte tänka för mycket på vad som kunde gjorts annorlunda, då Lias mår bra idag ju! Jag klandrar inte någon, men i stundens hetta gjorde jag det vill jag lova. En mamma som förtvivlat vill ha svar, och som inte vill vänta och gå med oro. När jag tittar på bilderna från vår tid nere i Lund (ännu en gång) så ser jag kärlek. Ren kärlek och det ger så mycket. Sen att det ibland känns som att nu får det vara bra, det som inte dödar en det härdar en...
Solen har varit med sin frånvaro hela morgonen och förmiddagen, men nu tittar den fram och det bäddar för en promenad sen. Ted är dunderförkyld och han sitter med sin snorduk och snyftar. Lias nanar nap så gott i sin säng. Den lille busen, så fort det har gått med honom nu sedan han opererades. Han utvecklas med en spurt. Det märks nu hur dåligt han mådde innan, utan att kunna förmedla detta. Gör ont i mammahjärtat, det skär i hjärtat när jag tänker på det. Katten är galen här hemma för maten är slut så han svassar en runt benen. Funderar på att ännu en gång läsa på lite mer inför prov, men tankarna kan inte vara riktigt 100% fokus dock. Får inte ge mig helt enkelt. Har jag ju aldrig gjort innan, så varför göra det nu?
Underbart att Emily och Tina kom så sent igårkväll, hålla hand och få en kram. Tänk att man bara släpper allt för sina vänner. Helt sanslöst vackert är det! Vackert! När man tänker tillbaka en vecka, man kan analysera och reflektera över det i evigheter. Jag försöker att inte tänka för mycket på vad som kunde gjorts annorlunda, då Lias mår bra idag ju! Jag klandrar inte någon, men i stundens hetta gjorde jag det vill jag lova. En mamma som förtvivlat vill ha svar, och som inte vill vänta och gå med oro. När jag tittar på bilderna från vår tid nere i Lund (ännu en gång) så ser jag kärlek. Ren kärlek och det ger så mycket. Sen att det ibland känns som att nu får det vara bra, det som inte dödar en det härdar en...
Kommentarer
Trackback
