Mitt i natten nu. Alla sover snart. 

Jag är åter hel. Men min rygg bråkar igen. Tröttsamt? Olidligt. Jag som kände mig så stark. Jag är stark. Thomas hjälp och tryck rätt. Under tiden medicinerar jag. För er som är av åsikten att mediciner ska undvikas. Till er säger jag:

Ni har aldrig varit sjuka eller haft smärta. 

Munnen är jag fullt "frisk" i. Nu ska jag lyssna på R som sover. Hans andetag. Samtidigt in i dimman och kollar resa. Jag tror jag hittat ett nytt möjligt äventyr.