Har aldrig hänt

 
 
 
Innan. Denna paus.
 
Veckan som gick med Kidsen sprang iväg. Tiden rullar på nu fortare än någonsin. Har inte förmått mig att skriva, men kanske att lusten kommer tillbaka nu.
 
Sista sjukskrivningsveckan gick och jag lade upp min egen "behandling" mot rädslan att köra bil. Låter säkerligen lite tramsigt att "övningsköra" men det var vad jag gjorde. Lite och lite. En bit i taget och rädslan första gången går inte att beskriva riktigt. Det går framåt iallafall. Sedan att jag har otur med allt som har med bilar att göra är inget nytt. Lång historia kort så är den "nya bilen" redan på verkstad.
 
Vi har myst massa med barnen! Läst läxor, sett filmer och fotboll. Spelat spel och målat ett antal teckningar.
I lördags träffade vi goda vänner och det bjöds på en riktig fest. Min fina Monica hade gjort LCHF Chokladmousse som var en av dom godaste desserterna jag ätit. Hon kan hon och jag är så tacksam över att få ha henne som vän.
 Söndagen spenderade vi i Julens tecken med "Skåne Jul" på Hässleholmsgården. Vi köpte våra första små tomtar och ännu en Ängel som finurligt är gjord av en bakform. Njöt av nyrostade mandlar och som Kajsa Kavat köpte Ted med sällskap (host host) karameller. Tänk, lille Ted. Lias smaskade på en knäckklubba så han blev klistrig i hela ansiktet. Sedan var han i M´s famn och dom smakade på allt dom kunde smaka. Lias fastnade vid köttbullarna och M matade honom med jag vet inte hur många.
 
M är här med mig och vad dag får han mig att le, skratta och känna mig älskad. Det är en underbar känsla att känna sig älskad och att älska. Han lagar sin fantastiska mat och med små små utan att han vet det visar han mig var dag hur stort Hjärta han har.
 
Jag har sakta men säkert kommit tillbaka mer och mer med träning. Jag har även tackat jag och ska nu börja som instruktör på mitt Gym. Det var verkligen ett lyft för mig. Så mycket tid har gått åt till att mixa nya pass att bjuda på. Sjukgymnastiken är min räddning. Det hjälper mycket men så även träningen. Smärtan är inte olidlig men tröttsam.
 
Är tillbaka på jobbet och det kändes både bra samt lite lustigt. Jag vet inte riktigt när man är redo men jag kan inte "gräva ner mig" för länge, och jag måste ge emot känslan av att inte orka. Känslan av att helst vilja låsa in sig och rädslan att vara ifrån M. Han är ju kvar, han är ju där. Nervositet kan göra en lite knäpp.
Nyss avnjutit min kokosgröt som jag tipsar om. Mättande och gott.
 
Jag gjorde såhär idag:
2 ägg, 1 msk fiberhusk, 2 msk kokosmjöl och 1½ dl laktosfri mjölk. Blanda och koka upp/värm. Till detta hade jag jordgubbar och kokosflingor. Ger lite energi för dagen som ska passera...
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0