Ut ut ut

Åh, en natt med feberfrossa. Jag tror jag blir knäpp av detta sömnlösa och dessa virus vi får titt som tätt. Jag har nog aldrig i hela mitt liv varit sjuk så ofta som jag är nu. Oftast har jag någon förkylning per år. Nu är jag förkyld titt som tätt och är det inte det så är det något annat som det är vajsing med. Jag börjar bli ganska så less på detta. Morgonen och förmiddagen spenderades med Nana och glucosbelastning, Zeke sparkade och nu fick jag känna liten liten fot eller var det en hand? Så underbart, längtar efter den lille busen. Härligt att få träffas och prata lite, har funnits ont om tid för det nu senaste tiden. Senast var i januari och tiden den går undan som sagt. En ära att få följa med och följa prover och den förskräckliga drycken man ska halsa på fem korta minuter. BLÖ. Gjorde du bra Nana! Jag matstrejkade med henne och sen var det gott med frukost. Väl hemma har det varit skola hela eftermiddagen fram till 17. Ett rejält tag. Ted och Patrik var inne i stan med Tina, Lias sov sin idag långa lur hemma med mammsen. Jag fick mycket gjort, fast jag kände att batterierna var trötta. Inget pass idag, nu måste jag bli frisk på riktigt. Orkar inte med detta sjuka mer. Ett berg av stryk och viktvätt har jag hunnit med. Kändes som om det aldrig skulle ta slut...suck. Oj oj. Äntligen då barnen somnat och klockan slog 20 var det dags att entra soffan. Så skönt! Har nu sett första avsnittet av "En unge i minuten" och gissa vem som har suttit och bölat här hemma? Åh, så underbart med ett nytt litet liv. Så sjukt sugen man blir!!! Dessa nyfödda gosingar. Jag kände med dom och minns smärtan och kraften man får. Det är faktiskt lite läskigt så stark man blir! Men som jag tänkte med Lias (Ted kom så tidigt så där hann jag inte reflektera över huruvida det skulle gå till) att ...
- Ut ska ungen, vet att det kommer göra ont som fan men det finns inget att göra åt det. Detta skulle jag fixa med bravur. Och om jag ska vara ärlig så gjorde jag det med. Tycker att jag var superduktig och helt fokuserad på det jag gjorde. Kände med kroppen och did it my way. Har kollat om och om igen på min förlossningsfilm från Lias födelse och det är med stora ögon var gång. Minns dock allt! Inte några minnesluckor som med Ted. Nej nej, ingen bedövning med någon av mina busar. Så jag tror att minnesförlusten med Ted har med försvarsmekanismerna att göra, ha ha ha. Nu ska jag entra sängen. Hoppas och tror på en natts härlig sömn, utvilad och pigg inför morgondagen som jag ska spendera på Psyk. (Det lät hysteriskt kul) Kul att nu har jag ett pass som är mitt!! Blev så glad över att vara behövd! Great. Nu orkar dock inte kroppen mer idag för denna kvinnan...Vill dock inte drömma om några förlossningar inatt tack...

 

 

Motivation, belöning...

Hej!

Det var otroligt längesedan jag kikade in här. Vi har ju varit på semester, flyttat, sagt upp bredbandet och inte fått nytt i huset osv..

Hoppas det är bra med er. Gud vad pojkarna växer.

1 års kalas snart för oss båda :) Det ska bli kul!