Lille Liten Lillebror Lias. Min minste lille pyttis. Åh små små tassar.

Idag (tänk skrev nyss förlossningsberättelse) var det dags för den sista kontrollen på BVC och nästa är Förskoleklass och då Skolsköterskan som ska fortsätta hålla ett extra vakande öga på Lillen. It breaks my heart. Ingen Liten på BVC. Ja, klart att det förmodligen mest gör ont i mammahjärtat. Dom växer ju men...åh det går fort.

Han hälsade på Lena och ritade sin Gubbe och klippte sin cirkel. Pratade lite och är en bestämd Ung Herre som vet vad han vill. You go Kiddo!

Sen fick han sitta i mammas knä. En spruta i armen fick han och mamma fällde en tår. Lias hade tårar i ögonen men lade av ett skratt. Jag känner han. Det var ett skratt av lättnad. Jag gör likadant. Åh vad jag ser mig själv i denna lille kille.

Som jag pussade på honom idag. Några dagar till utan halva mig. Utan Han och Storebror som kom springades mot mig då vi kom ut. Jösses...han fyller 11 i Maj. Mina fina pojkar som är det finaste jag gjort. Så stolt. Lias stod där. Ted kramade om mig och R. Lias stod i mitten och tittade upp på sin Bror (som är det bästa han vet). Han ville ju stolt berätta om hur MODIG han var och att smärtan i armen endast kan botas med G L A S S. Ha ha ha!

Lillebror fick en kram och så fina dom är tillsammans.

 

Jag har hunnit med en kaffedejt med min Snorpis Emma, fyllt på fransar och sen körde R ett killer Ben/Rumpa/Mage Box pass med mig. Jösses. Ont i hela kroppen kommer jag ha på lördag indeed.

Sen fick jag efterlängtade Bananplättar med Vaniljkvarg och Jordgubbssylt som han själv gjort. Mumsfilibabba!