Jag skakar så stressad jag blev ikväll. Allt som ska göras, alla to dooooos...
Ha ha, jag sitter och andas lite innan jag hoppar in i duschen & sedan väntar de Desperata Hemmafruarna.
En dag som gått i 190 på jobbet, verkligen 190! Dagen gick så otroligt fort!
Väl hemma var det dags att hämta barnen, bara att hoppa i bilen och Lias var ute på promenad med G. Han blev glad när mamma ragga upp honom. Ted sprang fram till mamma med då jag såg honom komma ut och jag kallade vid grinden. Vi gjorde ett spontanbesök hemma hos Nana och hennes pojkar. En kopp kaffe och bus för barnen. Lias provade studsmatta för första gången, men han blev bara rädd och tyckte inte om det alls. Zeke däremot gapskrattade! Ted och Rami hann leka en stund, ville lekt mer men jag visste hur mycket som skulle göras hemma. Maken är sjuk och ni vet när en man är förkyld? Kommer hem och han sover bort sin sjukdom. Jag sätter igång med att plocka plocka, göra pannkakssmet och sätta fyr. Allt på en och samma gång. Barnen ser ut som två små lortgrisar och efter lite mat i deras magar (mina pannkakor blev inte stekta, smeten står i kylen), när de var klara att bada så skulle jag äta. Så det var bara till att snällt se till att barnen blev rena. Vad skönt att det inte var så mycket protester ikväll. Tack gode Gud för det! Jag var rak och bestämd ikväll och det behövs ibland. Två rena väldoftande pojkar och en saga om en katt som älskar ketchup. Ted somnar, Lias lallar men somnar och prick 20:00 sover båda. Tjohooo! Det funkade ju ganska så bra, ner och lägga i pannan och nu ska jag andas ut denna kväll. Jag är inte riktigt på topp jag heller, känner att det ligger latent i kroppen men att min kropp ställer in sig på att inte bli sjuk för det har jag inte tid med nu. Får inte missa någon praktik, och jag är sådan att ska jag stanna hemma så är det om jag har extremt hög feber eller magsjuka. Så jag kickar igång duschen nu, andas lite till och sedan är det mamma tid i en timme efter det. Tror att jag kommer sluta, eller vet att jag kommer sluta mina gröna tidigt ikväll.
Tack fina kidsen för att ni var så samarbetsvilliga ikväll, ni är mitt guld mina fina Kids!
Tror att jag skakat av mig den värsta negativa stressen nu, min puls lugnade sig då jag låg kvar och stund och barnen somnat. Detta lugn, denna känsla av att de är mätta och nöjda, rena och friska. Det lugnet är värt allt!