Så långt ögat kan nå

Nu är arbetsdagen slut. Jag kör mot Kalas där mina små väntar. Farmor och farfar var gulliga och hämtade dem. Eftersom maken ska stanna hemma och arbeta med vårt evighetsprojekt.
Om jag är less? Eh, ja. Nu tär detta verkligen. Efter 1 år och 9 månader så blir man sååååå less. Så långt mitt öga kan nå ser jag inget slut på projektet längre.
Nu kör jag mot kalas, ska pussa på mina vackra små. För så långt mitt öga KAN nå, så är de det vackraste jag skådat.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0