Åka in till Förlossning
Jaha, ännu en dag och en promenad med Erica och Emilia på förmiddagen. Idag gick det liiiite tyngre. Men det går!
Sen körde jag in till Barnmorskan och Erica körde för att hämta barnen.
Allt såg bara bra ut idag!
Mitt SF mått är nu 34 och bebis hjärtljud låg på 144. Bebis fortfarande lite ruckbar, men det kan gå snabbt sade Lena. Pratade lite om att "läcka" och jag hade en del frågor om detta. Det är ju svårt att hålla sig nu. Hur jobbigt och pinsamt det än är så är det så. Även sdr hela dagarna och en del gör riktigt ont. Lena ringde till Förlossningen. Hon ville skicka in mig, och sagt och gjort. Jag fick snällt brumma in för en tid vid 15. Gissa om jag blev nervös och många tankar som snurrade i mitt huvud. På väg in till förlossning, ensam. Har varken systemkameran med mig eller mina innetofflor. Ringde såklart maken och han blev allt lite nervös. Jag var mest rädd för att det nu skulle sätta igång helt plötsligt utan min Patrik. Höll på att börja gråta ggr flera i bilen på väg in. Vet inte varför...?
Fick gå en mil kändes det som för att lägga på parkeringsavgift, men böter vill jag inte ha nu.
Sen gick jag och köpte mig ett kexchoklad och en päron/krusbär LOKA och satte mig i väntrummet, där jag satt i en timme. Äntligen mig tur och jag blev kopplad till CTG. DET VAR SPÄNNANDE!
Bebis knuffade direkt på remsan så den hoppade och Barnmorskan skrattade eftersom hon visade en dosa jag skulle trycka på då bebis rörde sig. Ha ha ha..
Visade en del förvärkar och bra hjärtljud på bebis. Sen fick jag göra en undersökning av förlossningsläkare med hjälp av Barnmorskan. Hon ruckade på huvudet och inget vatten kom. Så det var ingen vattenavgång, eller vatten som småsipprade. Puh. Jag skulle få komma HEM. Fick order om att skulle jag känna minsta lilla som inte kändes som det skulle så är det bara att komma in.
Jag tyckte det var mysigt att ligga och stirra på skärmen och lyssna på hjärtljuden. Åh vad jag mös!
Men skönt att få krama om maken sin sen med vill jag lova. Vilken ångest jag fick över att åka in utan HONOM. Nu börjar det ju närma sig och det blev mer verkligt idag. Hade glömt hur det känns.....
TACK FINA ERICA SOM TOG HAND OM VÅR TED! Han tycker så mycket om dig!
TACK FÖR ATT EMS OCH ICA håller kontakten och varandra upprättade. Känns så bra att jag har er 2! Utan er så vore livet mitt så fattigt. MÄRK VÄL ATT NÄR DET VÄL SÄTTER FART OCH bebis vill ut, då både jag och Pk åker in så får ni två veta det och ni får sedan förmedla vidare. Jag vet exakt vilka jag kommer ringa smsa. Självklart några familjemedlemmar/släkt med. Men det känns så skönt att ha det på det klara.
Skönt att vara hemma nu och jag och maken ska festa på räkor ikväll, och sen en bra film. Ikväll har han passat upp mig lite extra. Öppna bildörren mm....kan han gott göra. Ha ha ha....
Sen körde jag in till Barnmorskan och Erica körde för att hämta barnen.
Allt såg bara bra ut idag!
Mitt SF mått är nu 34 och bebis hjärtljud låg på 144. Bebis fortfarande lite ruckbar, men det kan gå snabbt sade Lena. Pratade lite om att "läcka" och jag hade en del frågor om detta. Det är ju svårt att hålla sig nu. Hur jobbigt och pinsamt det än är så är det så. Även sdr hela dagarna och en del gör riktigt ont. Lena ringde till Förlossningen. Hon ville skicka in mig, och sagt och gjort. Jag fick snällt brumma in för en tid vid 15. Gissa om jag blev nervös och många tankar som snurrade i mitt huvud. På väg in till förlossning, ensam. Har varken systemkameran med mig eller mina innetofflor. Ringde såklart maken och han blev allt lite nervös. Jag var mest rädd för att det nu skulle sätta igång helt plötsligt utan min Patrik. Höll på att börja gråta ggr flera i bilen på väg in. Vet inte varför...?
Fick gå en mil kändes det som för att lägga på parkeringsavgift, men böter vill jag inte ha nu.
Sen gick jag och köpte mig ett kexchoklad och en päron/krusbär LOKA och satte mig i väntrummet, där jag satt i en timme. Äntligen mig tur och jag blev kopplad till CTG. DET VAR SPÄNNANDE!
Bebis knuffade direkt på remsan så den hoppade och Barnmorskan skrattade eftersom hon visade en dosa jag skulle trycka på då bebis rörde sig. Ha ha ha..
Visade en del förvärkar och bra hjärtljud på bebis. Sen fick jag göra en undersökning av förlossningsläkare med hjälp av Barnmorskan. Hon ruckade på huvudet och inget vatten kom. Så det var ingen vattenavgång, eller vatten som småsipprade. Puh. Jag skulle få komma HEM. Fick order om att skulle jag känna minsta lilla som inte kändes som det skulle så är det bara att komma in.
Jag tyckte det var mysigt att ligga och stirra på skärmen och lyssna på hjärtljuden. Åh vad jag mös!
Men skönt att få krama om maken sin sen med vill jag lova. Vilken ångest jag fick över att åka in utan HONOM. Nu börjar det ju närma sig och det blev mer verkligt idag. Hade glömt hur det känns.....
TACK FINA ERICA SOM TOG HAND OM VÅR TED! Han tycker så mycket om dig!
TACK FÖR ATT EMS OCH ICA håller kontakten och varandra upprättade. Känns så bra att jag har er 2! Utan er så vore livet mitt så fattigt. MÄRK VÄL ATT NÄR DET VÄL SÄTTER FART OCH bebis vill ut, då både jag och Pk åker in så får ni två veta det och ni får sedan förmedla vidare. Jag vet exakt vilka jag kommer ringa smsa. Självklart några familjemedlemmar/släkt med. Men det känns så skönt att ha det på det klara.
Skönt att vara hemma nu och jag och maken ska festa på räkor ikväll, och sen en bra film. Ikväll har han passat upp mig lite extra. Öppna bildörren mm....kan han gott göra. Ha ha ha....
Kommentarer
Trackback
